Bli medlem! Årsmedlemsavgiften för 2019 är 225:- för enskilt medlemskap och 325:- för familjemedlemskap.  

Fyll i kontaktformuläret via länk nedan, gör samtidigt en inbetalning av medlemsavgiften på föreningens bankgiro 5013-5250, skriv ditt namn som betalningsreferens. Du kan nu välja att swisha in medlemskapet på nr 1234428256 ange ditt namn i meddelanderutan samtidigt som du fyller i dina kontaktuppgifter i kontaktuppgiftsformuläret Formuläret klicka här.   

OBS! För familjemedlemskap ska alla vara skrivna på samma adress, vänligen meddela föreningen via e-post forening@nackskada.se samtliga familjemedlemmars namn och ev. kontaktuppgifter. För mer information om medlemskap klicka här


Ladda ner Gunilla Brings skrivelse Överlappande syndrom som PDF 


PUBMED
"Cervical medullary syndrome secondary to craniocervical instability and ventral brainstem compression in hereditary hypermobility connective tissue disorders: 5-year follow-up after craniocervical reduction, fusion, and stabilization." 
Henderson FC Sr, et al. Neurosurg Rev. 2019. Läs mer klicka här

Henderson, F.C., Francomano, C.A., Koby, M. et al. Neurosurg Rev (2019). https://doi.org/10.1007/s10143-018-01070-4

"Conclusion

This study supports the hypothesis that craniocervical reduction, stabilization, and fusion are feasible and associated with clinical improvement in patients in the HCTD population with Chiari malformation or cerebellar ectopia, kyphotic clivo-axial angle, ventral brainstem compression, and/or craniocervical instability. The neurological and functional improvements associated with craniocervical fusion/stabilization appear to be clinically significant and durable. That said, craniocervical fusion should be considered as a last resort after a reasonable course of non-operative treatments." Läs mer klicka här


https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10143-018-01070-4

 

Publicerad 16 mars 2019 

Läkaren: Blir ett moment 22 

"Bo Bertilson, läkare och smärtforskare vid Karolinska institutet och Akademiskt primärvårdscenter, har undersökt många patienter med problem som liknar Robyns.

Att hon nu tvingas utomlands för att få hjälp beror inte på att svensk sjukvård saknar kunskap om själva ingreppet – en steloperation av nacken - förklarar Bertilson.

– Det finns kompetens för att operera, det är inget konstigt med att stabiliseringsoperera en ryggrad. Detta görs regelbundet i Sverige. Även att man använder ben från egna kroppen, till exempel en bit av höftbenet, är heller inget konstigt, säger Bertilson.

Så varför måste patienter som Robyn operera sig utomlands?

– Diagnosen är inte accepterad i svensk sjukvård för att utföra ingreppet. Man erkänner inte de diagnostiska metoder som används i utlandet, eftersom man menar att det saknas vetenskapligt underlag, säger Bo Bertilson.

För många patienter slutar det med ett moment 22 där svensk sjukvård psykklassar dem i stället.

– Om det inte går att påvisa problemet med ett blodprov eller bilddiagnostik tenderar patienten att få en psykosocial diagnos i stället. Det är en stark tendens, menar Bo Bertilson.

”Många har fått ny livskvalitet”

Han vill inte lova att Robyn Anborg blir bättre av operationen, eftersom det ännu saknas en samlad utvärdering av ingreppet kliniken utför.

– Men de patienter jag känner till som varit där har fått en väsentligt förbättrad livskvalitet. En helt annan nivå, förklarar Bo Bertilson" Läs mer i Expressen klicka här



"Vård utomlands vanligt

Han säger att många smärtpatienter, som till exempel har olika whiplash- och nackskador, inte får den vård som de behöver i Sverige, och därför söker vård i andra länder.

Enligt honom borde Sverige satsa på att skapa ett register dit patienter och vårdpersonal kan rapportera olika besvär och hur behandlingar upplevs och fungerar.

Då kan man vetenskapligt belägga olika skador och effekten av olika behandlingar. Därefter skulle Sverige kunna erbjuda bättre vård för patienter såsom Robyn.

– Man gör den här typen av steloperationer på reumatiker i Sverige, därför att man har en godkänd diagnos där. Men patienter med whiplashtrauman hamnar alltför ofta i en psykosomatiskt misstänkt grupp, där inget blodprov eller i Sverige erkänd metod säkert visar på skadan. I 20 år har jag försökt få kollegor att förstå att vi behöver förbättrad utrustning och bli noggrannare i vår undersökning för att ge de här patienterna rätt vård, säger Bo Bertilson.

Robyn tar en viss risk i och med operationen i Spanien, då den inte är godkänd i Sverige. Anser du att Robyn ska genomföra operationen?

– Det kan jag inte säga något om. Ur en vetenskaplig synvinkel är behandlingen inte utvärderad. Jag kan bara säga, att erfarenhetsmässigt har alla patienter som jag sett genomgå operationen fått ökad livskvalité. Och jag möter dessa patienter varje vecka, säger Bo Bertilson." Läs artikeln i Mitt i klicka här

Citat dr Bo C Bertilson

"Det finns en elefant i rummet." -som gör att inte skadade får hjälp. 
Han har hållit på i över 20 år för att få kollegier att förstå att vi (Sverige) behöver den här typen av findiagnostik. Både i form av klinisk noggrann och radiologisk noggrann diagnostik. Se Aftonbladets TV intervju med dr Bo C Bertilson och skadade Robyns sambo Daniel. 



 


"Efter en gymolycka, då hon fick en tio kilo tung boll i pannan, uppstod kraniocervikal instabilitet (CCI), en skada som ännu inte med säkerhet diagnosticeras eller behandlas i Sverige enligt Bo Bertilson, läkare och smärtforskare vid Karolinska institutet. 

–  Så länge vi inte lärt oss att diagnostisera en skada eller sjukdom med tillförlitliga metoder så klassas tillståndet ofta som något delvis psykiskt. Om vi inte diagnosticerar ett fysiskt problem, erbjuds inte heller behandling för det. Forskning krävs för att förbättra våra diagnostiska metoder annars förblir problemet ett moment 22, säger han." Läs mer och se klippet klicka här


"Under en semester 2017 gjorde Nanna Sveinsdóttir en båtutflykt. När en man gick förbi henne vinglade han till och ramlade med full kraft på hennes nacke.

– Efter det blev jag mycket sämre. Jag fick problem med minnet, började höra sämre, fick värk i bakhuvudet och kraftig tinnitus.

.....

– Jag har blivit illa behandlad i vården. Ingen läkare tar ansvar för att hjälpa mig. Jag känner mig sviken och otrygg i mitt hemland, och det är det värsta."

Läs mer i Uppsala Nya Tidning Klicka Här


"– Alla människor känner sig trötta och utkörda ibland, men det här är inte vanlig trötthet. Allt talar för att det finns en förändring i hjärnan eller i centrala nervsystemet, säger Björn Bragée." Läs mer i tidningen Hemmets klicka Här

 

PUBLICERAD 4 februari 2019

Vem bär ansvar för att skadade människor tvingas bli vårdflyktingar? Det undrar Personskadeföreningen NRH i sitt brev till socialminister Lena Hallengren. Föreningen kräver att svårt skadade ska slippa tvingas söka vård utomlands.

”Enskilda drabbas olika svårt beroende på var i Sverige de bor då de söker vård inom EU/ESS via Försäkringskassan. Det är ett lotteri om vem som ska få vård och det utgår inte från vem som har störst behov.”Läs mer klicka här



PUBLICERAD 4 februari 2019

"Sofia berättar vad som hände den där decemberkvällen för drygt sju år sedan. Hon skulle på julbord med jobbet. I korsningen på Ängöleden körde bilen hon satt i mot rött ljus. Det blev en frontalkollision. Airbagen löstes ut. Hon hamnade på sjukhus, men fick åka hem samma natt.

– Jag fortsatte jobba men det gick ju inte så jag blev helt sjukskriven och sedan startade vårdkarusellen.

Förutom ständig värk och tinnitus drabbades Sofia av kraftiga nackmigränanfall." Läs mer i Östra Småland

Öppet brev till socialminister och socialförsäkringsminister med krav på ansvarstagande.

2019-01-30

Till

Lena Hallengren, Socialminister och

Annika Strandhäll, Socialförsäkringsminister  

Vem bär ansvar för att skadade människor tvingas bli vårdflyktingar?

Personskadeföreningen NRH, – Nack-, Rygg- & Hjärnskadades rätt till utredning & diagnos efter trauma, har sedan flera år försökt uppmärksamma regering och riksdag om svårigheterna för den patientgrupp vi företräder. NRH kräver nu att ni tar ert ansvar och snarast tillsätter en oberoende utredning, som får uppdrag att göra en övergripande kartläggning av den situation som är vår vardag och verklighet, en situation där många svårt skadade tvingas söka vård utomlands. Ingen myndighet har idag ansvar för kontroll och statistik över hur många patienter vi faktiskt är.

Läs hela brevet via fliken 

Dela Din historia med NRH-s hashtag #2sick4justice

Anna-Karin kämpade för livet. I Sverige fick hon ingen adekvat behandling av sina skador. Hon tvingades bli vårdflykting och fick själv betala sin livräddande operation i Barcelona. Det högsta priset är att hon inte fick adekvat vård direkt utan lever nu med resttillstånd. Det behövs ett bra omhändertagande i akutskedet som leder till korrekt vård med optimal läkning för att minska risken att symtom permanentas. 

Det har nu gått drygt ett år efter den livräddande operationen i Barcelona och Anna-Karin har kunnat leva utan andningsproblem, talsvårigheter eller invalidiserande krampryckningar. Anna-Karin har dock fortfarande konstant dystoni (muskelsammandragningar), svåra smärtor och neurologiska symptom på grund av de skador som orsakats av den långvariga instabiliteten i den kraniocervikala övergången och  som påverkar både hjärnstammen, blodkärl och kranialnerver. 

Felställningen mellan första och andra halskotan kunde inte justeras vid operationen, eftersom det hade gått för lång tid. Den felställningen är sannolikt den främsta orsaken till de svåra symptom som hon fortfarande har och kommer att ha, så länge hon lever. 

Om Anna-Karin hade fått en adekvat utredning, korrekt diagnos och rätt behandling direkt efter olyckan 2009 hade felställningen i den kraniocervikala övergången kunnat åtgärdas. Man hade då inte riskerat livshotade hjärnstamspåverkan, bestående svåra symptom och många års lidande för henne och hennes familj. 

Tack till Anna-Karin med familj som delade med er av er historia! Vi önskar er all lycka och en så god fortsatt bättring som möjligt är!



Åsa och elefanten. Föreläsning med dr Bo C Bertilson 

Sammanfattning: Under Åsas uppväxt var hon gymnast på elitnivå, vintersport och scouting, både aktiv och ledare. Fullt frisk. Studerade 100% till grafisk formgivare. Arbetade 50% som väktare. Hon skadades 2005 i en olycka en frontalkollision med ett träd i 70km/h. Hon hade bl.a smärtor i nacke direkt i akutskedet, men fick lugnande besked att det gått bra, men hon blev inte återställd. Med tiden blev besvären större och Åsa fick forsatt ingen adekvat hjälp inom den svenska vården, hon skulle lära sig att leva med alla de symtom hon ådragit sig vid olyckan. Hon tvingades till att själv söka svar på hur hon var skadad samt operativ behandling utomlands, fick själv betala sin livräddande operation i Barcelona 2018. När hon vaknade upp ur narkosen efter operation var hennes första upptäckt "-Jag kan känna mitt ansikte igen!" Efter det har en lång rad svåra symtom försvunnit eller blivit bättre! Se hela berättelsen om Åsas kamp för att få den hjälp hon behövde via dr Bo C Bertilsons föreläsning från Mölndal 2018.

Tack för att du delade din historia Åsa! Vi önskar dig all lycka och en så god fortsatt bättring som möjligt är!



Trafikskadeförsäkring

Motion 2018/19:1061 av Adnan Dibrani (S)

 

Motivering

 

Alla motordrivna fordon som framförs i trafik måste ha trafikförsäkring. Försäkringen ska ge ersättning för personskador hos den som är inblandad i en eventuell olycka. Trafikskador är inte sällan svåra att bedöma eftersom de kan drabba exempelvis nacken och ge upphov till smärta som är svår att mäta. Obehag och nedsatt arbetsförmåga kan också komma långt efter det att själva olyckan inträffade. Därför är det inte ovanligt att den som drabbats av en trafikolycka hamnar i tvist med försäkringsbolaget om ersättning.

Under 2017 omkom totalt 253  i trafiken och cirka 4 400 personer blev allvarligt skadade. Cyklister och bilister står för cirka 80 procent av de 4 400 allvarligt skadade i trafiken. Nästan 80 procent av de allvarligt skadade cyklisterna skadades i en singelolycka. En förutsättning för att minska antalet allvarligt skadade är därför att förbättra säkerheten för cyklister och för dom som färdas i personbil.

Försäkringens särskilda slag gör att den får en offentlighetskaraktär och bör därför behandlas med extra varsamhet när det kommer till rättssäkerhet. Trafikskadenämnden finns till för att den ersättning som utgår till den som skadats är rättvis och skälig utifrån gällande lagstiftning och praxis. Enda sättet att överklaga nämndens beslut är att inleda en civilrättslig process. Detta är idag förknippat med stora ekonomiska risker för den enskilde.

I det fall som rättegången dömer till försäkringsbolagets fördel åläggs den som drabbats av trafikolyckan att betala rättegångskostnaderna. Skulle den enskilde få rätt i tingsrätten och försäkringsbolaget överklagar till hovrätten är risken stor för att den enskilde av ekonomiska skäl inte vågar fullfölja en rättslig prövning eftersom den enskilde vid förlust blir tvungen att betala kostnaden för båda rättegångarna. Om den enskilde vinner i tingsrätten och hovrätten men förlorar i Högsta domstolen får hen betala rättegångskostnaderna i alla tre instanserna. Detta fungerar givetvis avskräckande och många advokater avråder sina klienter från civilrättslig prövning just eftersom det är förknippat med stora ekonomiska risker.

Bristerna i dagens system torde vara uppenbara och bör ses över så att vi får ett rättssäkert system som inte tvingar eller avskräcker enskilda från att driva process mot exempelvis försäkringsbolag. Att den möjligheten finns är en viktig rättssäkerhetsprincip.

Motionskategori: Fristående motionTilldelat: Justitieutskottet

Händelser

 

Inlämnad: 2018-11-27 Granskad: 2018-11-27 Hänvisad: 2018-12-05

Läs hela motionen klicka här

Rättssäkerhet och bra vård vid trafikskador

Motion 2018/19:1100 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)

av Johanna Haraldsson m.fl. (S)

Motivering

Trafikförsäkringen kritiseras av skadelidande och deras anhöriga för att inte vara tillräckligt rättssäker. Speciellt gäller detta vid olyckor som resulterat i en nackskada. Många upplever att de blir misstrodda i försäkringsbolagens bedömningar och blir utan ersättning för den skada och arbetsoförmåga som blivit resultatet av en trafikolycka.

Försäkringsläkare har stort inflytande vid bedömning av skadan och skadans uppkomst, dessa läkares opartiskhet ifrågasätts eftersom de avlönas av försäkringsbolagen. Det är skillnad mellan behandlande läkare och medicinska rådgivares bedömningar av invaliditetsgrad, att få sambandet mellan olycka och skada godkänt har blivit svårare och fler är missnöjda med försäkringsbolagens handläggning.

Tillsynen över försäkringsläkare är bristande, eftersom de i deras uppdrag som medicinska rådgivare inte står under Socialstyrelsens tillsyn. Finansinspektionen är tillsynsmyndighet när det kommer till försäkringsbranschen och de har inte kompetens att bedöma läkares yrkesutövning. Det vittnas även om att handläggningstiderna många gånger är orimligt långa, ibland flera år innan den skadade får besked om ersättning och informationen till den försäkrade är ofta bristfällig.

Trafikskadenämnden är den tvistlösningsnämnd som finns, dit försäkrade klagar på beslut som de inte är nöjda med. Försäkringsbolagens och deras medicinska rådgivares inflytande anses även här vara för stort.

Regeringen beslutade i maj 2016 att ge Finansinspektionen i uppdrag att kartlägga och analysera försäkringsbolagens processer och rutiner avseende personskadade, för att klargöra om god försäkringsstandard vid skadereglering upprätthålls. Hanteringen av de trafikskadade skulle särskilt belysas. Försäkringsläkarnas roll i förhållande till behandlande läkare och ersättningssystem skulle kartläggas. Finansinspektionen fick i uppdrag att återkomma med handlingsplan för fortsatta insatser. Finansinspektionen lämnade i december 2017 sin rapport till regeringen där de konstaterar att det finns trovärdighetsproblem och intressekonflikter vid handläggningen av dessa ärenden. Därför föreslås tillsyn av den medicinska rådgivningen och ett stärkt konsumentinflytande i trafikskadenämnden. Jag anser att åtgärder som föreslås bör föranleda förslag från regeringen för att förbättra rättssäkerheten i trafikförsäkringen. Tillsynen över läkares yrkesutövning som medicinska rådgivare bör göras av myndighet med kompetens inom området.

Även inom sjukvården finns upplevda brister i bemötande, bedömning och behandling av patienter med nackskador och långvariga smärttillstånd. Det finns en stor osäkerhet inom svensk sjukvård kring både diagnostisering och behandling av nackskadade, många skadade vittnar om att sjukvården menar att smärtan inte beror på nackskador utan är psykiska och de hänvisas till terapi. Samtidigt har människor fått bättre hjälp utomlands. Om inte kunskapen finns inom sjukvården skapar det i förlängningen dåliga förutsättningar för skadade att få rätt ersättning ur försäkringen.

För att skapa en rättssäker behandling av trafikskadeärenden är det därför oerhört viktigt att Socialstyrelsen också fått ett kartläggningsuppdrag kopplat till detta område. Socialstyrelsens fick i uppdrag att kartlägga vilka förutsättningar hälso- och sjukvården har att erbjuda personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. De skulle även bedöma behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd till vården på detta område som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande för patienterna. Även Socialstyrelsen har levererat sin rapport till regeringen och nu finns ett bra underlag för regeringen att gå vidare med att fatta välgrundade beslut och lägga förslag till riksdagen för en mer rättssäker trafikförsäkring och bättre vård baserad på aktuell kunskap och forskning.

Johanna Haraldsson (S), Pyry Niemi (S), Hillevi Larsson (S)

Motionen är inlämnad

Motionskategori: Fristående motion

Tilldelat: Civilutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-27 Granskad: 2018-11-27 Hänvisad: 2018-12-05

Motionen är under betänkande läs mer klicka här

Läsvärt! Dr Eric Ronge blogginlägg Blinda fläcken

"Ibland verkar det bästa sättet att slippa förstå något nytt, helt enkelt att låtsas som det inte finns. EDS och HSD tycks ha hamnat i det läget. Det framgår tydligt när  smärtproblematik avhandlas i olika medicinska sammanhang." läs mer klicka här 

Försäkringsmedicinskt seminarium 1 november 2018 

Plats Mölndals Sjukhus. 

Olle Bunketorp, överläkare i ortopedi och docent i trafikmedicin 

Whiplashrelaterade besvär - kriterier för bedömning av orsakssamband  ”Komplicerade/oklara skademekanismer; Paradoxala förhållanden; Diagnostikens otillräcklighet; Riskfaktorer för långvariga besvär; Kan besvär variera med tiden?” ”Alternativa förklaringar och konkurrerande faktorer – hur avgöra?” 

 

Kan whiplashvåld ge hjärnskador? 


Seminariedagen den 2 november 2018 om överlappande syndrom. Liknande symtom-/besvärsbild efter traumatisk nackskada/hjärnskakning som vid ME, Ehler-Danlos syndrom (EDS), med flera allvarliga tillstånd. Hur ställa orsaksdiagnos och undvika under-diagnostisering? Likheter och skillnader och möjlighet till behandling.

Ta del av fler åhörar kopior av föreläsarnas Power Point presentationer via fliken NRH Seminarium/Seminar  


Dr Olle Bunketorp "Kan whiplashvåld ge hjärnskador?"

Överläkare i ortopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset Docent i Trafikmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet


Dr Olle Bunketorp  "Whiplashrelaterade besvär - kriterier för bedömning av orsakssamband  ” 

Komplicerade/oklara skademekanismer; Paradoxala förhållanden; Diagnostikens otillräcklighet; Riskfaktorer för långvariga besvär; Kan besvär variera med tiden?” ”Alternativa förklaringar och konkurrerande faktorer – hur avgöra?” 

Överläkare i ortopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset Docent i Trafikmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet


Dr Bo C Bertilson ”Diagnostik och operativ behandling av ett fall.” Åsa och elefanten.

 

Adj. Professor Lauri Soinne ”Nackinstabilitet och hypermobilitet - vad kan vi lära oss av hypermobilitetssyndrom?"

Stöd Personskadeföreningen NRH Vänligen, ge en gåva till förmån för Nack-, Rygg- och Hjärnskadades möjlighet till adekvat utredning och behandling.

 NRH FONDEN har Swish nummer: 1239005323 För mer information om NRH FONDEN klicka här  

Gunilla Bring, MD Specialist i rättsmedicin Utnämndes av Svea hovrätt till landets ledande whiplashexpert. 2010

Gunilla Bring Doktorerade med avhandlingen ”Whiplash relaterade skador och följdtillstånd - Biomedicinska aspekter på ett mångfacetterat problem”, Umeå 1996. Tidigare vid Belastningsskadecentrum i Umeå

Gunilla Brings inledning vid Försäkringsmedicinskt seminarium onsdagen den 22 november 2017 om:
Whiplashtrauma och sena besvär – samband eller ej?
Whiplashvåld kan ge långvariga besvär. Invaliditet och arbetsoförmåga på grund av whiplashrelaterade besvär skall kompenseras om man är försäkrad och om besvären efter en skadehändelse kan visas bero på denna händelse. Förhoppningsvis sker så i de flesta fall, men alltför många upplever sig orättvist bedömda av sin försäkringsgivare – och av domstolar. Rättvisan kan te sig nyckfull. Hur kan bedömningar förbättras?

 

Dr Malin Lindh Docent, specialist i rehabiliteringsmedicin föreläsning i Lund november 2017

”Hjärnskadesymptom efter whiplashvåld” Om uppkomst och hur stort behöver skadevåldet vara? Konsekvenser av hjärnskada orsakad av indirekt våld.  Diffusa Axon skador DAI kan synas vid MRI undersökningar av hjärnan mm.

 

 Publicerad i Dala Demokraten 26 maj 2018 Debatt: 

"Ingen borde behöva fly landet för livsnödvändig vård."                                   Läs hela debattartikeln klicka här

 

Publicerad i Altinget  23 maj 2018

DEBATT. Kunskapsbrist och ovilja hos vården i Sverige gör att personer med nacktrauman är överrepresenterade bland vårdflyktingar. Det skriver Personskadeföreningen NRH som vill se ett kunskapscenter och ett nationellt kvalitetsregister.

De svenska vårdflyktingarna blir allt fler, men långt ifrån alla har ekonomisk möjlighet att söka hjälp utomlands när de lämnas utan utredning och vård i Sverige. En patientgrupp som drabbas mycket hårt är de som lider av invalidiserande besvär efter nack- och/eller skalltrauma. Kunskaperna om dessa patienter är låg i Sverige, och svensk sjukvård räcker inte till för att förbättra deras liv. Detta är något som även Socialstyrelsen noterar i sin granskning, ”Vården vid trafikskador med långvariga smärttillstånd” i december år 2017. läs mer klicka här

 

Stärkt sjukförsäkring

Motion 2017/18:1373 av Emanuel Öz (S)

"Därtill behövs ett förstärkt skydd i sjukförsäkringen. De som uppbär sjukpenning och sjukersättning behöver känna sig trygga och säkra med att de erhåller ekonomisk ersättning som de är berättigade till."

Läs mer: 


Möjligheterna att få utlandsvård

Interpellation 2017/18:545

av Per-Ingvar Johnsson (C)

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

"Personskadeförbundet NRH har för sina medlemmars och sin patientgrupps räkning framfört oro för att en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i november 2017 kommer att, genom Försäkringskassans tillämpning, försvåra för dem att få möjlighet till utlandsvård.

Nackskadeförbundet har framfört att deras patientgrupp och medlemmar anser att de inte får rätt till utlandsvård med ersättning från Försäkringskassan på ett sätt som ger dem den sjukvård de inte kan få i Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att ta några initiativ i anledning av den kritik och oro som dessa patientföreningar framfört?"

Inlämnad: 2018-05-15 Överlämnad: 2018-05-16 Anmäld: 2018-05-17

Läs mer

 

Trafikskadenämndens oberoende

Skriftlig fråga 2017/18:975

Per-Ingvar Johnsson (CTrafikskadenämndens oberoende (pdf, 77 kB)

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Till undertecknad har det framförts kritik från företrädare för whiplashskadade beträffande Trafikskadenämndens oberoende. Dessa anser att nämndens beslutande ledamöter är alltför beroende av de medicinska rådgivande experterna, som ofta också är läkare anställda av trafikförsäkringsbolagen.

Jag vill därför fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Är detta något som statsrådet anser att regeringen bör ändra på?

Läs mer:

Inbjudan att testa och ge feedback på www.narhalsan.se/smartdagbok

 Hej,


Närhälsan (Västra Götalandsregionen) har tillsammans med Karolinska Institutet och Akademiskt Primärvårdscentrum (Stockholms Läns Sjukvårdsområde) utvecklat en smärtdagbok, i syfte att öka kvalitén och effektiviteten i diagnos och behandling av patienter med kronisk smärta. Vårt mål är att applikationen skall vara tillgänglig på 1177 i höst.


 Vi söker nu Dig som vill vara med och testa / förbättra denna tjänst. Mer bakgrundsinformation samt manual till tjänsten finns i bifogade dokument.


 När Du testat "smärtdagboken" är vi tacksamma för feedback via den här länken:  https://goo.gl/ forms/R3FPcOqfe5H9x7PE2 


Sprid gärna detta inom Ditt nätverk.


Har Du någon fundering eller annan feedback är du alltid välkommen att höra av Dig!

Tack för Din medverkan, 


Daniel Malm

Projektledare/Utvecklare 

072 315 24 47


Nyheterna i TV4 från 2018-04-10: "I trafiken kan kraftig rost vara skillnaden mellan liv och död. Vid en krock kan det höja risken för personer i en bil att skadas svårt eller dö med ungefär 20 procent. TV4Nyheterna var med vid ett unikt test av en mycket rostig och begagnad bil, som ändå fått godkänd i besiktningen."



Lag om försäkringsmedicinska utredningar

"Regeringen föreslår att landstingen ska erbjuda Försäkringskassan försäkringsmedicinska utredningar. Utredningarna ska inte innebära någon hälso- och sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. 

Läkare och sjukvårdspersonal utreder
Vid försäkringsmedicinska utredningar ska man tillämpa patientskadelagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen. Det är legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal som ska utreda."

Publicerad 09 april 2018 

Läs mer: Prop. 2017/18:224 Lag om försäkringsmedicinska utredningar (pdf 1 MB)


New paper on causal methods in orthopedic practice: Freeman MD. A Practicable and Systematic Approach to Medicolegal Causation. Orthopedics. 2018 Mar 1;41(2):70-72. Journal of orthopedics article read it here 

________________________________________________________________________

2 Lectures with Michael D Freeman, MD, PhD, MPH, FAAFS, Oregon, US. 

Föreläsningarna handlar om diagnostik och om den systematiska modellen i relation till både medicin och juridik för orsakssamband vid skada kan vara till hjälp i arbetet för att bl.a. bemöta den ovetenskapliga ”traumatiska principen” (den s.k. 72-timmarsregeln) som i ny version även benämns som ”enligt det förväntade förloppet”.


NRH MÖTE PÅ BRAGÈE KLINIKER 14 MARS 2018 

Med tema nackskador, ryggskador och lättare hjärnskador med svåra invaliditetstillstånd som följd. Diskoligamentära skador, inkluderande CCJ-skador, är sannolikt en vanlig orsak till instabilitet, smärta och nervpåverkan med organdysfunktion som följd. 

Dr Björn Bragée presenterar verksamheten på Bragée kliniker, Karlavägen 100, Stockholm Kliniken erbjuder hjälp till patienter med Smärta/utmattning, ME/CFS. Klinikens ledord är att patienten ska vara Trygg och Trodd Länk till kliniken https://www.bragee.se/ 


Michael D Freeman, MD, PhD, MPH, FAAFS, Oregon, US. 

Lecture: "The diagnostic accuracy of cervical spine fluoroscopy for detecting somatic injury following whiplash trauma." 


Michael D Freeman, MD, PhD, MPH, FAAFS. 

Lecture: Systematic medicolegal injury causation


Om samband mellan t.ex en trafikolycka och skada. Att den traumatiska principen (den s.k. 72-timmarsregeln) är ovetenskaplig.

 



Den första belastande MROpen i Skandinaviska Regionen av typen Paramed Medical System har installerats i Danmark på Regional Hospital i Silkeborg. 

Fysiker Lau Brix berättar om deras Italian ParaMed   MROpen i YouTube filmen nedan



Nyhetsmorgon i TV4 från 16 januari : En hjärnskakning kan leda till komplikationer senare i livet. Dr Mikael berättar vad som händer när en person skadar hjärnan, om tacklingar i ishockey samt andra trauma mot huvud och nacke och vad du som står bredvid när olyckan sker kan göra.


Nyhetsmorgon i TV4 från 16 januari: "Risken för sjukdomar som alzheimers och parkinson ökar ju fler hjärnskakningar du får. Men hur mycket tål huvudet egentligen?" Doktor Mikael svarar på frågor om skallskador.


Personskadeföreningen NRH:s YouTube kanal

Filmad föreläsning med Professor Francis W Smith

Professor Francis W. Smith, MD., FRCR, FRCS, FFSEM., from The Positional MRI Centre, University of Aberdeen. Medserena Upright MRI center, London, UK Lecture: ” The radiology of whiplash injury and the craniocervical syndrome” 


Filmad föreläsning med Neurokirurg Bartolomé Oliver 

Neurokirurg Bartolomé Oliver, Chiari & Hypermobility Unit. Hospital Teknon, Barcelona Lecture ”Craniocervical instability, atlantoaxial instability and subaxial instaility in whiplash and hypermobility syndrome patients” 

Filmad föreläsning med dr Bo C Bertilson 

Med Dr, leg läkare Bo C Bertilson, specialist i allmänmedicin, forskningsledare vid Karolinska Institutet, Stockholm Karolinska Institutet, Stockholm läs mer via https://kiedit.ki.se/people/bochbe Lecture ”Correlation between upright magnetic resonance imaging and physical examination findings of nerve involvement and instability in the cervical spine in patients with whiplash associated disorder”  Se dr Bertilsons hemsida http://www.drbertilson.com/


Filmad föreläsning se Neurokirurg Vicenç Gilete föreläsning i Lund 23 november 2017. 

Lecture ”Craniocervical instability, atlantoaxial instability and subaxial instaility in whiplash and hypermobility syndrome patients” Behöver du direktkontakt med dr Vicenç Gilete för en medicinsk second opinion Klicka dig vidare till kontaktformulär på hans hemsida se https://drgilete.com/contact-us/

 

SOCIALSTYRELSENS RAPPORT 

VÅRDEN VID TRAFIKSKADOR MED LÅNGVARIGA SMÄRTTILLSTÅND, SOCIALSTYRELSEN
Behovs- och problemanalys avseende hälso- och sjukvårdens förutsättningar, vårdutfall samt nationella kunskapsstöd 

Sammanfattning

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att analysera vården vid trafikskador med långvariga smärttillstånd. Uppdraget omfattar en behovs- och problemanalys avseende hälso- och sjukvårdens förutsättningar, vårdutfall samt behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd inom detta område. Soci-alstyrelsen har definierat personer med trafikskador och långvariga smärttill-stånd huvudsakligen som personer med whiplash-skador/långvarig nack-smärta efter trafikolycka.
Hälso- och sjukvårdens förutsättningar
I dialog med patient- och professionsorganisationer, vid studiebesök vid smärtrehabiliteringsenheter samt i SKL:s enkätundersökning av vården vid långvariga smärttillstånd har följande faktorer som kan bidra till en förbättrad god vård för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd identifi-erats:
Vårdens organisation
• Förbättrad samordning mellan olika vårdnivåer.
• Beaktande av hela vårdkedjan (dvs. från akutfas till långvarig fas), vilket omfattar sekundärprevention, dvs. implementering av befintlig kunskap om riskfaktorer för långvariga smärttillstånd.
• Koordinering av rehabilitering och sjukskrivning.
• Förbättrad samverkan mellan hälso- och sjukvård och tandvård.
Specialistvård och evidensbaserad kunskap om smärta
• Multiprofessionellt teamarbete och specialiserad smärtrehabilitering.
• Utbildning och kompetens inom området smärta och kunskapsspridning från professionen i specialistvården till professionen i primärvården.
• Genom fortsatt nationellt och internationellt samarbete skapa enhetlig diagnostik avseende långvariga smärttillstånd samt specifikt uppdaterad/ny klassificering avseende Whiplash Associated Disorders (WAD).
• Ny multidisciplinär forskning.
• Implementering av befintliga forskningsresultat.


Vårdutfall
Patientrapporterade utfallsmått förbättras efter smärtrehabilitering och patienter rapporterar bra bemötande och är nöjda med denna vård. Inga skillnader i vårdutfall vid smärtrehabilitering observerades mellan kvinnor och män.
Psykisk ohälsa, läkemedelsbehandling avseende opioider och psykofarmaka samt långtidssjukskrivningar och sjuk- och aktivitetsersättning förekommer bland dessa patientgrupper, framför allt bland kvinnor med låg utbildningsnivå. Analysen tyder på att det finns grupper med t.ex. låg utbildningsnivå och/eller psykisk ohälsa som kan ha behov av särskilda insatser.
Behovet av nationella kunskapsstöd
Det saknas för närvarande övergripande nationella kunskapsstöd, t.ex. nationella vårdprogram, avseende whiplash-skador och andra långvariga smärt-tillstånd, samtidigt som en stor mängd vetenskaplig litteratur har tillkommit de senaste åren. Det råder konsensus, baserat på dialog med organisationer som företräder patienter och professioner, studiebesök vid smärtrehabiliteringsenheter, SKL:s enkätundersökning av vården vid långvariga smärttill-stånd samt expertutlåtande, avseende behovet av att ta fram nya respektive uppdatera befintliga nationella kunskapsstöd inom detta område.
Socialstyrelsens slutsatser och bedömning av behov av åtgärder
Socialstyrelsen bedömer att framtagande respektive uppdatering av både diagnosspecifika nationella kunskapsstöd avseende whiplash-skador samt lång-variga smärttillstånd behövs och avser därför att:
• Se över och vid behov uppdatera rekommendationerna avseende smärta inom ramen för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård.
• Uppdatera Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd avseende whiplash-skador samt långvariga smärttillstånd.
Det kan även finnas behov av att:
• Se över och eventuellt uppdatera SBU:s vetenskapliga systematiska kunskapsöversikt avseende långvariga smärttillstånd.
• Ta fram ett nationellt vårdprogram.
• Ta fram kunskapsbaserad patientinformation (t.ex. uppdatering av webb-platsen 1177 Vårdguiden).
Det har även framförts behov av en nivåstrukturering och regeringens före-slagna nya beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården inne-bär möjligheter att genomlysa området utifrån kriterierna för nationell högspecialiserad vård. Behovet av ett nationellt vårdprogram kan övervägas inom ramen för landstingens sammanhållna struktur för nationell kunskaps-styrning.

Socialstyrelsen bedömer även att det är av stor vikt med långtidsuppföljning av evidensbaserade behandlingar vid whiplash-skador och långvariga smärttillstånd med syfte att bidra till en god vård.


FINANSINSPEKTIONENS RAPPORT 

SKADEREGLERING VID PERSONSKADA 15 DEC 2017

Slutsatser av FI:s kartläggning av personskaderegleringen
2017-12-15 | Rapporter Konsumentskydd Försäkring

Sammanfattning
Vid kartläggningen och analysen av försäkringsföretagens processer och rutiner i personskaderegleringen har Finansinspektionen (FI) funnit att handläggningen av personskador i stort sett fungerar väl, men det finns
förbättringar att göra. Utgången i personskadeärenden kan ha stora konsekvenser för skadelidande och en del skadelidande saknar tilltro till skaderegleringen i försäkringsföretagen. Sett till alla förekommande personskador är det ändå ett förhållandevis litet antal klagomål på skaderegleringen. Skaderegleringsprocessen är något som FI kommer att
följa upp i sin löpande tillsyn och genom dialog med försäkringsföretagen. Detta kommer att bidra till att innebörden av begreppet god försäkringsstandard fortsätter att utvecklas. FI bedömer vidare att det behövs en tillsyn för att säkerställa en oberoende kvalitetssäkring och ett ökat förtroende för den medicinska rådgivningen.

Läs mer i PDF 


Power Point presentationer från två föreläsnings dagar om Whiplashtrauma och sena besvär – samband eller ej? NACKSKADOR och dess följder  Personskadeföreningen NRH:s Seminarium.

Sidan är under uppdatering. Power Point presentationer som av föreläsarna godkänns för publicering på hemsidan, kommer läggas ut efter hand som de inkommer. Läs mer under fliken NRH Seminarium NRH Seminar

2017-12-02

Utdrag ur skriften "Whiplashrelaterade besvär i försäkringsmedicinska sambandsbedömningar" författare 

Olle Bunketorp civilingenjör, läkare Specialist i ortopedisk kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Docent i trafikmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. , 

Malin Lindh Docent, specialist i rehabiliteringsmedicin 

från 2012-05-23 

”Traumatiska principen” och några undantag Begreppet 

Traumatiska principen” har använts i ett stort antal försäkringsmedicinska skadeärenden. Denna ”princip” har i många fall angetts som skäl för att ej godta samband, men har i andra fall avvisats som argument. Begreppet myntades av en medicinsk rådgivare som bevis för att besvär efter en skada, där besvärsgraden ökar igen efter akutfasen, inte kan bero på den initiala skadan.9 Även om skadebetingad smärta i de flesta fall avtar successivt med tiden efter akutfasen har denna princip inte en generell giltighet. 

Här följer tre exempel på skador som kan ge ett annat besvärsförlopp, varav de två första i huvudsak betingas av strukturella faktorer och det tredje av smärtfysiologiska mekanismer. 

"Ledbandsskador med instabilitet och senare broskförslitning Korsbandskada i knäet kan ge artros (ledförslitning) efter flera år. I Yttrandet anges detta som ett typexempel på skador, som efter lång tid kan ge ökande besvär. Författarna anger samtidigt att sådana skador ”som regel innebär ett betydande initialt våld”. Korsbandsskador kan uppstå vid ogynnsam belastning av eller tackling mot en fotbollsspelares knä. Liknande skador kan uppstå då en fotgängare blir påkörd av en bil (”stötfångarskada”). Sådana skador studerades ingående av trafiksäkerhetsforskare under 1970-talet, bl. a. i Sverige, och de kan uppstå redan vid hastigheten 20-25 km/tim. Med detta synsätt kan man förmoda att en tackling mot knäet vid fotboll skall anses som betydande våld, liksom en stötfångarskada i 25 km/tim. Vad innebär då ett betydande våld mot halsryggen i jämförelse med dessa exempel? Det framgår ej av Yttrandet. 

Diskskada med senare ischias Diskbråck med nervrotspåverkan föregås i många fall av en eller flera episoder med ryggskott. Vad som orsakar ryggskott är osäkert. En mindre skada på diskens hölje kan vara en förklaring. Diskskador läker långsamt (liksom broskvävnad i leder), eftersom tillförsel och dränering av diskens vävnadsmetaboliter sker med hjälp av diffusion/dynamisk cyklisk belastning och ej med kärlförsörjning, såsom i normalt vaskulariserad vävnad. Utsätts disken under läkningstiden (då symtomen normalt är under avklingande) för en ny ogynnsam belastning kan skadan förvärras och ge upphov till diskbråck med ischias och besvärsökning som följd. 

Fantomsmärta Så kallad fantomsmärta kan uppstå efter amputation av en kroppsdel efter det att stumpen har läkt och sårsmärtan försvunnit. Fenomenet förekommer i över 70% hos amputerade under den första veckan efter operationen.10 Förekomsten minskar till 60% under det närmaste halvåret och besvären kvarstår i väsentligen oförändrad frekvens under de följande fem åren. Orsakerna till fantomsmärta är ej klarlagda, men neurofysiologiska processer i centrala nervsystemet anses ha betydelse." Läs mer ladda ner PDF


2017-11-18

Bunketorp O 2017-11-17. Översättning av Bunketorp O (2017) WAD – Criteria for evaluation of causality. Open J of Trauma 1(3) 054-063. 

Olle Bunketorp civilingenjör, läkare Specialist i ortopedisk kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Docent i trafikmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 

WAD - Kriterier för bedömning av orsakssamband

"Whiplashrelaterade besvär (Engelskans Whiplash-Associated Disorders; WAD) har orsakat frustrerande problem sedan årtionden för personer som skadats i olika typer av olyckor. Vissa omständigheter och missförstånd förklarar denna anomali. De blir ofta tydliga (några som paradoxer) när det gäller skattning av våldets storlek, biomekanik, skadetolerans, diagnostiska metoder, smärtfysiologi, uppföljning av skadade och skadeersättning. Denna artikel avser att beskriva några av dessa problem med särskilt fokus på kausalitet, d.v.s. om en viss skadehändelse kan orsaka besvär eller ej."

Ladda ner översättningen i pdf klicka här

 

2017-10-25 

Studie vid Linköpings Universitet. 

Studien pågår på följande platser;  Östergötland, Sörmland, Västerås, Jönköping/Huskvarna, Uppsala/ Tierp/Östhammar, Örebro/Kumla, Västervik, Kalmar, Oskarshamn.

De söker personer med besvär efter trafikolycka till forskningsstudier. Du ska ha haft besvär i minst 6 månader.

Kriterier för att delta
Du kan vara med i studien om du har:

  • Kvarstående nackbesvär med eller utan armsmärta efter trafikolycka med fyrhjuligt motorfordon som inträffade för minst 6 månader sedan men för maximalt 5 år
  • Nackbesvär (nacksmärta och/eller nackstelhet) inom första veckan efter skadetillfället.
  • Goda kunskaper i det svenska språket för att kunna besvara enkäterna i studien.
  • Ha daglig tillgång till dator/surfplatta/smartphone samt internet.
  • Ålder mellan 18 och 63 år.

Du kan dock inte vara med i studien om Du tex har/har haft:

  • Medvetslöshet eller omfattande minnesluckor i samband med olyckstillfället
  • Fraktur, tumör, genomgången operation i nacken
  • Svåra nackbesvär året innan olyckan
  • Redan deltagit i nack-specifik träning i tidigare forskningsstudie av projektgruppen
  • Misstänkt eller känd allvarlig fysisk/psykisk sjukdom
  • Annan sjukdom/skada som kan hindra fullt deltagande i studien
  • Generell smärta i kroppen
  • Pågående missbruk

 Läs mer på www.whiplashstudie.se 

 


 

13 september 2017 

Spine: 15 September 2017 - Volume 42 - Issue 18 - p E1067–E1076 

"Does Transection of the C2 Nerve Roots During C1 Lateral Mass Screw Placement for Atlantoaxial Fixation Result in a Superior Outcome?: A Systematic Review of the Literature and Meta-analysis" LÄS MER KLICKA HÄR

Dela din berättelse och påverka

Vi har förlängt svarstiden för att  samla in så många patientberättelser som möjligt on-line. Dessa vill vi delge socialstyrelsen, riksdag och regering.

För att dela din historia behöver du endast fylla i kontaktuppgifter samt ett kort budskap till socialstyrelsen. Givetvis är vi tacksamma om även övriga frågor besvaras men vi ser hellre att många skickar in en kommentar till socialstyrelsen än att få besvarar alla frågor utförligt. Ni kan i formuläret klicka för det ni godkänner skall publiceras.

Svara via förenklat svarsformulär klicka här

Vi välkomnar också delade erfarenheter från vårdpersonal, anhöriga och närstående.



 

22 juli 2017 Lancetkommission: "Demens kan förebyggas genom att rikta in sig på riskfaktorer. Ett av tre fall av demens i världen skulle potentiellt sett kunna förebyggas genom att ta itu med ett antal riskfaktorer i olika skeden av livet – den slutsatsen drar en stor grupp internationella experter bakom en ny rapport." 

Läs kommentaren till artikeln i Läkartidningen

Nack-/skalltrauma bortglömd riskfaktor för neurodegenerativ sjukdom/demens ?

Utdrag ur kommentaren "Det som redan nu kan och borde göras är åtminstone att

1.      Från politkerhåll, skolor och RF kraftfullt informera i skolor, media och idrottsledar-/tränarseminarier om riskerna med så kallade “kamp-(slags)målssporter” inklusive kontaktsporter som ishockey och liknande.

2.      RF och berörda förbund överväger regler som påtagligt kan minska risken för nack-skalltrauma och att begrunda hur ekonomiskt stöd till olika idrotter kan styra intresset bort från våldsidrott.

3.      Media slutar glorifiera och uppmuntra våldsidrott och regelvidriga tacklingar i annonser-/reklaminslag och rapporter och istället framhäver fair play och god sportsmannaanda.

4.      Regering och vetenskapsråd uppmuntrar forskningstudier som kan skapa strukturerad (digital) rapportering och nationellt register över nack-skalltrauma för att möjliggöra långtidsuppföljning. Rapporten bör kunna användas likväl inom idrotts- som trafikolycksrapportering och kan med fördel kopplas till anmälan till försäkringsbolag.

 

Ett samlat grepp mot ökade risker för nack-/skalltrauma inom idrott och trafik kan på sikt ge stora samhällsvinster och inte minst minska personligt lidande. Det är inte så roligt med 30-40-50 åriga dementa före detta “idrottshjältar”."

Läs mer Klicka här  

 

12 juli 2017

Clinical Group  Open Journal of Trauma

Olle Bunketorp Consultant, Orthopaedic Surgery, Sahlgrenska University Hospital, Sweden

WAD – Criteria for Evaluation of Causality

Conclusions "To determine causality can be diffi cult, even for the skilled. Paradoxical relationships between the crash severity and the injury risk hamper the assessment. No limit can be assessed, below which an injury cannot occur. Diagnostic tools are too crude for minor injuries that may cause symptoms later. Variation of symptoms, depending on valid factors that are rarely taken into account is a rule in WAD patients seeking compensation. Degenerative changes are often given as an explanation for the fi nal condition. In fact, such changes will increase the injury risk, but this is not recognized. Causality should be based on correct analyses. Proof should not be based on studies that deny that WAD is a reality" 

Läs hela klicka här 

_________________________________________________________________

12 juni 2017 

Tack RTP Värmland för en trevlig båttur på Örebro kanal

Personskadeföreningen NRH fick inbjudan av Personskadeförbundet RTP Värmland att delta i en båttur på Örebro kanal Svartån och Hjälmaren Lördagen den 10 juni. Ett par NRH medlemmar hade möjlighet att följa med och fick en trevlig dag tillsammans med RTP. 

Resan utgick från centrala Örebro på en historisk vattenväg med lagad lunch ombord och intressant guidning. Vi slussades ner till Svartån och båtturen fortsatte sedan ut till Hjälmaren. Vi vill tacka RTP Värmland för att de bjöd in till denna trevliga träff, vi hoppas vi kan ses kanske igen framöver. 

 ___________________________________________________________

28 april 2017 

Innovationsprojekt - patientens egen journalföring

Vill du vara med och bygga bättre systemverktyg för patient med kronisk smärta?

 

Närhälsan i Västra Götalandsregionen har erhållit innovationsmedel för att förbättra systemstöd som påtagligt kan effektivisera diagnostik och behandling av patienter med smärta.

Projektet samarbetar med forskare på Karolinska Institutet samt SLSO Akademiskt Primärvårdscentrum och söker patienter som vill vara med och utforma/testa ett användarvänligt digitalt verktyg där patienten själv återkommande registrerar sina besvär, handlingsplaner samt utfallet av behandling/åtgärder (i t.ex. besvärsritningar, formulär och diagram). 

Den första registreringen ligger till grund för en strukturerad smärtanalys som i sin tur leder till ändamålsenlig behandling så tidigt som möjligt i förloppet. Uppföljande registreringar nyttjas till fortsatt förbättrad handläggning. 

Därmed blir handläggningen mer effektiv, patienten besparas personligt lidande, vården onödig rundgång och samhället direkta och indirekta kostnader till följd av besvären. I ett senare skede utvecklas ett intelligent beslutsstöd för strukturerad smärtdiagnostik. Med patientens medgivande skall även automatisk dataöverföring etableras från applikationens databas till kvalitetsregister. Med läkarens godkännande överföring till aktuellt journalsystem.

Kontakta daniel.g.malm@vgregion.se för mer information.

 

____________________________________________________________________


 

Socialstyrelsen blundar för patientperspektivet vid analys om vård och vårdutfall för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd 

Patient, vårdpersonal, anhörig. 

Din chans att påverka!

Delta i Uppropet:

Hur har vården fungerat för dig? 

Dela din berättelse och påverka.

Patientdemokrati när den är som bäst!  Klicka här  (Du får vara anonym)

 

 

_______________________________________________________________________ 

20170416               

NRH-s Vetenskapsråd brev till Socialstyrelsen Avdelningen för utvärdering och analys, Projektledare Catarina Jansson

Socialstyrelsens uppdrag att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd (Regeringsbeslut III:3, 2016-05-19, S2016/03609/FS) 

Läs hela NRH-s Vetenskapsråds brev till SoS angående regeringsuppdraget 2016. Bilagor 6 i PDF klicka här

NRH-s Vetenskapsråd består av följande experter:

Bo C Bertilson, Leg läk, Med Dr, specialist i allmänmedicin.

Gunilla Bring, Leg läk, Med Dr, specialist i rättsmedicin.

Olle Bunketorp, Leg läk, Med Dr, överläkare i ortopedi, docent i trafikmedicin.

Malin Lindh, Leg läk, Med Dr, överläkare och docent i rehabiliteringsmedicin.

Ett stort och varmt tack till dem! Deras arbete för skadades rätt till utredning och diagnos inger hopp om en bättre framtid!

Brevet till Socialstyrelsen har även undertecknats av:

Personskadeföreningen NRH – Nack-, Rygg- & Hjärnskadades rätt till utredning & diagnos efter trauma – i samverkan med:

Personskadeförbundet RTP Västerås lokalförening

Styrelsen för Nackskadeförbundet

Fibromyalgiförbundet 

Ett stort och varmt tack till patientorganisationerna i samverkan! Tillsammans är vi starkare! 

_____________________________________________________________________

Rehabveckan, Uppsala 170405 WAD paradoxes - barriers for diagnosis, treatment and fair compensation. 

Föredrag av dr Olle Bunketorp civilingenjör, läkare, Specialist i ortopedisk kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,  Docent i trafikmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Ladda ner föredraget i PDF klicka här  

_____________________________________________________________________

Bedömning av orsakssamband vid whiplashrelaterade besvär författare Olle Bunketorp, civilingenjör, läkare Specialist i ortopedisk kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Docent i trafikmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 

Bunketorp O 2017-11-17. Översättning av Bunketorp O (2017) WAD – Criteria for evaluation of causality. Open J of Trauma 1(3) 054-063. 

WAD - Kriterier för bedömning av orsakssamband

"Whiplashrelaterade besvär (Engelskans Whiplash-Associated Disorders; WAD) har orsakat frustrerande problem sedan årtionden för personer som skadats i olika typer av olyckor. Vissa omständigheter och missförstånd förklarar denna anomali. De blir ofta tydliga (några som paradoxer) när det gäller skattning av våldets storlek, biomekanik, skadetolerans, diagnostiska metoder, smärtfysiologi, uppföljning av skadade och skadeersättning. Denna artikel avser att beskriva några av dessa problem med särskilt fokus på kausalitet, d.v.s. om en viss skadehändelse kan orsaka besvär eller ej."

Ladda ner översättningen i pdf klicka här

________________________________________________________________

"WAD – Criteria for evaluation of causality"  Vetenskaplig artikel författare Olle Bunketorp, MSc, MD. Consultant in Orthopaedic Surgery, Sahlgrenska University Hospital. Associate Professor, Sahlgrenska Academy, University of Göteborg, Juni 2016  Läs den här 


_______________________________________________________________________

3 mars 2017 TV4 Nyhetsmorgon  

Doktor Mikael om nackont: "Tramsa inte bort även om inget syns på röntgen" se inslaget  Klicka här  

 

Rapport 2016:6  Arbete och arbetsmarknad i sjukförsäkringen av  Ruth Mannelqvist, Berndt Karlsson, Bengt Järvholm

"Vi visar dels att det finns bristfällig samstämmighet mellan den rättsliga regleringen och myndighetsnormerna, dels att myndighetsnormeringen fått tydligt genomslag i tillämpningen vid förvaltningsrätt och Försäkringskassan. I den tillämpning som granskats diskuteras begreppen arbete och arbetsmarknad i begränsad omfattning och man definierar inte vad som avses med ett faktiskt arbete eller arbete på arbetsmarknad utifrån dess krav eller innehåll. Avgörande i enskilda ärenden tycks i stället ha varit Socialstyrelsens rekommenderade sjukskrivningstider utifrån diagnos i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Sammantaget innebär det en risk för bristande rättssäkerhet i sjukförsäkringen." Läs hela rapporten 

 

19 januari 2017  

SVT Nyheter  Aktuellt: Okunskap om nackskador i Sverige  

"Patienter med nackskador får veta att deras problem är ”psykiska” och tvingas söka vård utomlands. Nu varnar forskare för okunskap i den svenska vården och regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att utreda vården av smärt- och nackskadepatienter."

 

 

Läs mer. Läs chatten efter programmet Klicka här 

 

16 januari 2017 

"Bo Bertilsson föreslår en ny typ av helhetsbedömning som ska fånga upp och hjälpa patienter med nackskador bättre.

– För det första ska patienten själv beskriva sina besvär på formulär och det kan man göra från hemmet eller från 1177. För det andra ska vårdgivaren göra en strukturerad klinisk undersökning och vid behov bilddiagnostik. För det tredje ska datan som vårdgivare och patienter samlar in hamna i ett nationellt register som ska kunna användas till forskning. På så sätt kan vi se vilken behandling som fungerar bäst i det långa loppet." läs mer Klicka här

 

30 november 2016 

"Den svenska vården av långvariga smärtor har stora brister i specialistvården och i synnerhet i primärvården." Se Nyhet på SVT klicka här

 

Nationellt uppdrag: Smärta 

PÅ UPPDRAG AV NATIONELL SAMVERKANSGRUPP FÖR KUNSKAPSSTYRNING (NSK) 2016 expertgruppen: Marcelo Rivano-Fischer (ordförande) BrittMarie Stålnacke, Torsten Gordh, Gunilla Brodda Jansen, Bo Christer Bertilson, Magnus Peterson, Clas Mannheimer och Björn Gerdle  Läs sammanställningen klicka här

 

7 oktober 2016 SVT Gävleborg

Stor okunskap om nackskador

Under tre dagar samlas expertis från stora delar av världen i Gävle för att prata om nackskador. Se inslaget och läs mer via SVT Gävleborg klicka här

6 juni 2016

Fakta och Rådgivning i sjukvården

Pisksnärtsskada – whiplashskada 1177 

En pisksnärtsskada kan uppstå när kroppen plötsligt utsätts för en yttre kraft som kastar huvudet från ett ytterläge till ett annat. Skadan kan beskrivas som en stukning av nacken som kan ge allt ifrån lindriga till mer allvarliga symtom. Besvären beror i första hand på att vävnader i och kring ryggraden skadats.

citat "Skador kan uppstå främst i ryggradens ligament, diskar, nervvävnad, senvävnad och muskelvävnad. En så pass låg fordonshastighet som 6-8 kilometer i timmen kan, om du är oförberedd, leda till att huvudet och halsryggen utsätts för krafter på upp till 4,5 G, vilket anses vara gränsen för uppkomsten av en lättare pisksnärtsskada."

Läs mer på 1177 Klicka här!

 

 

RAPPORT I LÄKARTIDNINGEN 2013 

"Vid misstanke om ligamentskador fortsätter utredningen med MR-undersökning, vilket ofta kan ske dagtid. Om det föreligger neurologiska bortfall i extremiteter vilka inte förklaras av den initiala undersökningen ska MR oftast utföras akut eftersom behandlingsbart tillstånd i halsryggen kan föreligga." 

Läs mer Klicka här  

"Elva år efter den svåra trafikolyckan får Margoth Bodin i Årjäng rätt.

I Värmlands tingsrätt förlorade hon. Tingsrätten gick på försäkringsbolagets linje. Hon ansågs inte ha rätt till någon högre ersättning och skulle också tvingas betala både sina egna och Trygg Hansas höga rättegångskostnader.

Margoth överklagade till hovrätten.

Hon krävde ersättning motsvarande 20 procents invaliditet. Samt ett erkännande av att hon förlorat hela sin arbetsförmåga och därmed hade rätt till full livränta.

Nu har domen kommit. Margot Bodin vinner på alla punkter."

Läs mer

Sju operationer och 23 år efter den svåra trafikolyckan vann Thérese mot försäkringsbolaget!

"Den mötande föraren avled. En kamrat till Therése bröt nacken. Själv skickades hon hem från sjukhuset ”med en bula i huvudet”.

– Jag hade jätteont i huvudet. Mamma tvingade iväg mig på röntgen någon dag senare.

En förslitningsskada, sa läkarna.

Brutit nacken 

I själva verket hade hon brutit nacken. Det konstaterades 2008 i samband med hennes andra av sammanlagt sju nackoperationer."

Läs hela artikeln i NWT Klicka här