ADVOKAT, JURIDIK, POLITIK

 

Socialstyrelsen blundar för patientperspektivet vid analys om vård och vårdutfall för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd

NRH vill förbättra vården! Vi behöver ditt stöd för att fler patienter med nack-, rygg- och/eller hjärnskada ska få adekvat utredning, diagnos och behandling samt individanpassad rehabilitering. Vi jobbar för en patient- och rättssäker framtid för alla som drabbats av trauma.

Vårt mål är att innan 1 augusti 2017 samla in 400 patientberättelser on-line. Dessa vill vi delge socialstyrelsen, riksdag och regering.

Med er hjälp kommer vi tillsammans inte bara belysa situationen utifrån både patient-, vård-, anhörig-, och närstående-perspektiv utan även skapa en samling värdefulla förbättringsidéer. Patientdemokrati när den är som bäst! Läs mer om det på skadeportalen klicka här

NRH-s Vetenskapsråd brev till Socialstyrelsen Avdelningen för utvärdering och analys Projektledare Catarina Jansson 

Socialstyrelsens uppdrag att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd (Regeringsbeslut III:3, 2016-05-19, S2016/03609/FS) 

Läs hela NRH-s Vetenskapsråds brev till SoS angående regeringsuppdraget 2016. Bilagor 6 i PDF klicka här

Bedömning av orsakssamband vid whiplashrelaterade besvär författare Olle Bunketorp, civilingenjör, läkare Specialist i ortopedisk kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Docent i trafikmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 

Bunketorp O 2017-11-17. Översättning av Bunketorp O (2017) WAD – Criteria for evaluation of causality. Open J of Trauma 1(3) 054-063. 

WAD - Kriterier för bedömning av orsakssamband

"Whiplashrelaterade besvär (Engelskans Whiplash-Associated Disorders; WAD) har orsakat frustrerande problem sedan årtionden för personer som skadats i olika typer av olyckor. Vissa omständigheter och missförstånd förklarar denna anomali. De blir ofta tydliga (några som paradoxer) när det gäller skattning av våldets storlek, biomekanik, skadetolerans, diagnostiska metoder, smärtfysiologi, uppföljning av skadade och skadeersättning. Denna artikel avser att beskriva några av dessa problem med särskilt fokus på kausalitet, d.v.s. om en viss skadehändelse kan orsaka besvär eller ej."

 

Ladda ner översättningen i pdf klicka här

RÄTTSSÄKER PERSONSKADEREGLERING

En studie bland nackskadade inom Personskadeförbundet RTP 

Framtagen av                   

Personskadeförbundet RTP Västerås lokalförening, 

Leg. Läk Medicine Doktor Bo C Bertilson och Leg.Läk Medicine Doktor Gunilla Bring.

Frågor som studien tar upp är bl.a, 

  • Hur lång kan försäkringsbolagens handläggnings tid vara?

  • Hur fördelar försäkringsbolagen uppdragen åt sina medicinska rådgivare?

  • Har andelen godkända samband förändrats över tid?

  • Har den medicinska invaliditetsgraden förändrats över tid?

  • Förekommer det indragna ersättningar?

  • Hur ser rättegångskostnaderna ut?

Läs rapporten KLICKA HÄR 

För mer infomation se  RTP Västerås hemsida

Whiplashrelaterade besvär i försäkringsmedicinska sambandsbedömningar

Utdrag ur sammanfattningen "Det kan vara svårt att avgöra vad som är konkurrerande sjukdomsorsaker och vad som kan hänföras till den försäkrades ”befintliga skick”, dvs. fysiska och psykiska tillstånd, sjukdomsanlag och sårbarhet. Degenerativa, åldersrelaterade förändringar anförs vanligen som orsak till besvär efter olyckan, även om dessa funnits långt innan utan att ge besvär. Degenerativa förändringar medför av flera skäl snarare ökad sårbarhet för ett givet våld, både för det påverkade området och för angränsande vävnadsstrukturer, såsom nerver och ryggmärg. 

Begreppet den ”traumatiska principen” har ofta använts i argumentationen från försäkringsgivaren för att förklara att besvärsökning inte kan ske efter initialfasen. Denna princip är generellt giltig och passar för didaktisk förklaring till hur skador i allmänhet läker, men avvikelser från denna besvärskurva med en senare besvärsökning kan förekomma. Orsaken kan vara neurofysiologiska reaktioner, men även degenerativa förändringar t.ex. i halsryggens småleder, som orsakats eller försämrats av skadehändelsen.

Vi kan inte med säkerhet ange en nedre gräns för våldets storlek under vilken långvariga whiplashrelaterade besvär ej kan uppstå. Skaderisken bestäms huvudsakligen av accelerationen hos fordonet. Rimligen minskar risken ju mindre våldet är. Men vilken storhet skall användas för att gradera våldet, om vi inte kan mäta accelerationspulser i varje fordon? Risken för besvär över en månad har skattats till ca 90% vid medelaccelerationen 7g hos fordonet för att minska till ca 1% vid medelaccelerationen 3g. Eftersom antalet påkörningsolyckor med förutsättning för whiplashvåld är stort kommer, trots denna låga risk, ett betydande antal individer per år att kunna utveckla långvariga besvär efter lägre kollisionsvåld. 

Att bedöma skaderisken med utgångspunkt från fordonsskadorna leder lätt till felaktiga slutsatser. Paradoxalt nog är, allt annat lika, risken större om kollisionskrafterna tas upp av styva och därmed starkare strukturer än om kollisionen sker mot eftergivlig plåt som bucklas, dvs. om fordonet ser skadat ut. Moderna fordon har styvare konstruktioner än äldre fordon, eftersom skydd mot kraftiga deformationer har prioriterats. Om fordonet har dragkrok, som dessutom deformeras vid kollisionen, blir accelerationspulsen och därmed skaderisken högre än i en liknande kollision utan dragkrok"

Läs hela sammanställningen 

Olle Bunketorp civilingenjör samt docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare i ortopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

Malin Lindh docent vid Sahlgrenska akademin och f.d. överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. klicka här

Insatser för personskadade

 

TO, MAJ 19, 2016 11:00 CET 

"Regeringen har idag beslutat att ge Finansinspektionen och Socialstyrelsen i uppdrag inom området personskador. Uppdragen syftar till insatser för en och samma målgrupp men har olika inriktning.

Såväl enskilda som organisationer för ofta fram kritik om hälso- och sjukvårdens och försäkringsbolagens behandling av personskadade, ofta i trafiken, och hur de behandlas efter att en skada skett. Den kritik som återkommande förs fram handlar bland annat om att dessa personer inte får adekvat behandling och att de inte får den ersättning som de har rätt till. Det hävdas också att t.ex. försäkringsläkare och behandlande läkare kan komma fram till olika slutsatser om orsakssamband och skadebilder. Kritiken avser således sjukvårdens verksamhet, läkarnas roller och bedömningar samt försäkringsbolagens hantering av skadeärenden.

– Vi behöver genomföra insatser för att mer grundligt se vad som behöver göras för att förbättra situationen för personskadade, säger folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström.

– Därför har vi nu tagit ett gemensamt grepp om frågorna genom att lämna två uppdrag för att klargöra vilka fortsatta initiativ som bör tas, framhåller Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund."

Läs mer i PRESSMEDDELANDET 

Statens offentliga utredningar 2009:96

En utvidgad trafikförsäkring
Slutbetänkande av Trafikförsäkringsutredningen
Se sid 31 -32 ” Vid såväl Försäkringskassans handläggning av ärenden om sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkring som vid försäkringsbolagens reglering av personskador uppkommer
försäkringsmedicinska frågor av olika slag.

Det har genom åren riktats kritik mot systemet med medicinska rådgivare hos Försäkringskassan
och försäkringsbolagen.

En diskussion i frågan är huruvida det skulle gå att inrätta ett organ av medicinska rådgivare som är oberoende i förhållande till de enskilda försäkringsbolagen.

Utredningen har inhämtat att det inom försäkringsbranschen pågår ett arbete med att inrätta ett organ av ovan beskrivet slag. Arbetet bedrivs aktivt och har kommit långt. I detta nu finns dock inte något slutligen antaget förslag. Med tanke på den sålunda pågående processen anser utredningen
inte att det i detta sammanhang bör lämnas något förslag om formerna för försäkringsmedicinska bedömningar.”

Statens offentliga utredningar 2009:96 Del 1        

Statens offentliga utredningar 2009:96  Del 2

_________________________________________________________________________

Om Skriften Besvär efter stukad halsrygg kom ut 2005, ett samarbete med

Försäkringskassan i Västra Götaland. Författare är docent Jorma Styf, överläkare vid Sahlgrenskas ortopedklinik, och Artur Tenenbaum, chefsläkare vid Mössebergs rehabcenter.


Experterna bakom brevet:
Anita Berglund, medicine doktor Karolinska Institutet
Ulf Björnstig, professor Umeå universitetssjukhus
Ola Boström, docent i trafiksäkerhet, Chalmers,
chef för biomekanik och skyddssystem Autoliv
Olle Bunketorp, docent i trafikmedicin, Sahlgrenska
Lotta Jakobsson, teknologie doktor, Chalmers, Volvo
Irene Jensen, professor Karolinska Institutet
Maria Krafft, medicine doktor Karolinska,
chef för Trafik och samhälle, Folksam
Anders Kullgren, docent i trafiksäkerhet, Chalmers,
universitetslektor Karolinska, forskningschef Folksam
Malin Lind, docent i rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska
Per Morberg, docent i ortopedi, Sahlgrenska
Mats Svensson, docent i trafiksäkerhet, Chalmers
Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör Vägverket
professor, Monash University, Melbourne
 

"Om skriftens hållning till hela whiplashproblematiken skulle bli rådande i försäkringsmedicinska bedömningar, innebär det en vetenskaplig vulgarisering av det egentliga kunskapsläge som uppnåtts inom whiplashområdet i dag", skriver de tolv undertecknarna i sitt brev och spår sega rättsprocesser, försvårad rehabilitering och oacceptabel kränkning av olycksdrabbade om de 40-talet A4-sidorna skulle komma till användning."

Läs artikel i GP klicka här

Läs brevet Kritiska synpunkter på skriften ”Besvär efter stukad halsrygg (WAD) – frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär” som de 12 experterna skrev till

Försäkringskassan
Socialdepartementet
Näringsdepartementet
Whiplashkommissionen
Försäkringsbolagen
Försäkringsbolagens förtroendeläkare
Försäkringsförbundet
Trafikskadenämnden
Vägverket  
Klicka här 

Bilaga 1 till brevet Kritiska synpunkter på skriften ”Besvär efter stukad halsrygg (WAD) – frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär” som de 12 experterna skrev Klicka här

Bilaga 2 till brevet Skriften Besvär efter stukad halsrygg Klicka här


Artikel i Göteborgs-Posten 30 mars 2006              

”Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall anser att fallet med försäkringskassan och skriften om pisksnärtsskador är en rättsskandal. Flera av påståendena i dokumentet avfärdar han som bluff.”  Klicka här


I tidningen Advokaten nr 3 2009

”Öppet brev till vd:ar i de
försäkringsbolag som har koncession att meddela trafikförsäkring i Sverige”

Advokaterna Erik Reveman, Mats Wikner och Tove Rolfsdotter anser att rättssäkerheten brister för personer som skadats i trafiken Läs brevet Klicka här


Förbättra de trafikskadades rättssäkerhet
TRAFIKOFFRENS DAG DEBATTARTIKEL 2010-11-16
"Den nuvarande ordningen som ger försäkringsbolagen rätt att ensidigt bestämma
vem som ska få juridisk hjälp vid regleringen av en personskada i trafiken måste
ändras, skriver Anne-Lie Sandin och Bengt Wiktorsson" Läs mer klicka här


SVD, BRÄNNPUNKT TRAFIKOLYCKOR 4 jun, 2012
” Konsumentskyddet för de som skadats vid trafikolyckor måsta stärkas. I dag
riskerar trafikoffer en kostsam, smärtsam och långvarig process för att få ersättning
via trafikförsäkringen. Det skriver de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Pyry
Niemi och Kurt Kvarnström.” läs hela klicka här


GP LEDARE 24 november 2013
"Medicinska rådgivare drar livsavgörande slutsatser om patienter de aldrig träffat skriver Maria Haldesten i en första artikel
av två om bristerna i dagens trafikförsäkring." Läs hela klicka här

Publicerad 27 november 2013"Dubbelt överkörd Rättsskyddet har urholkas. Det gör att trafikskadade inte vågar driva sin rätt." Läs mer klicka här


Kaliber 

Whiplash - försäkrad och skyddslös?

sändes i SR Sveriges Radio 29 mars 2015 

” Varje år orsakar trafikolyckor tusentals
whiplashskador. De skadade kan då få ersättning av sitt försäkringsbolag. Men får de
en rättvis bedömning? I dag handlar Kaliber om försäkringsbolagens
välbetalda läkare, om jäv och om de som nekas ersättning.” Klicka här


Whiplashtrauma utvecklar symtom

"Man har efter whiplashtrauma sett skador på facettleder i halsryggen med senare utveckling av artros, ligamentskada med försvagning och diskbråck, skada på innerhinnan i blodkärl på halsryggen med bildning av blodpropp, sekundär hjärnskada etcetera. Det är därför viktigt att vid en sambandsbedömning känna till att denna accelererande symtomutveckling (även flera år efter ett whiplashtrauma) idag är godtagen i praxis."

Citat Tomas Timander, leg. Läkare artikel i tidningen Advokaten nr 1 2009 


"Skadereglering 

Det är lätt att göra fel när en skada har inträffat.

Gäller det en skada där en person har drabbats (personskada - till skillnad mot en sak eller ett föremål - sakskada), är det av största vikt att få händelsen och skadan dokumenterad av läkare och eventuellt av polis.

Många skadehändelser som drabbar en person kan tyckas bagatellartade, men det finns skador där problemen växer successivt, eller där symptomen visar sig efter en tid. Den drabbade personen skall ovillkorligen besöka läkare.

När man råkat ut för en personskada, oavsett orsak, skall den snarast anmälas till de försäkringsbolag man har avtal med. Försäkringsbolagen skall då starta en skadereglering av skadan. För att försäkringsbolaget skall kunna göra det, måste bolaget ha underlag för skaderegleringen. Bland dessa underlag kan nämnas:

Om du blir sjukskriven, har fått skador där man kan misstänka bestående funktionsnedsättningar, eller att du inte kan arbeta kvar i ditt nuvarande arbete bör du dessutom begära ett invaliditetsintyg från din behandlande läkare. Du ska då också skriftligt yrka ersättning för inkomstförlust."Läs mer på whiplashinfo

__________________________________________________________________

Preskriptionsregler vid personskada

 

 

"Den som vill kräva ersättning förlorar sin rätt, om han inte väcker talan mot försäkringsbolaget inom 3 år från det att han fick kännedom om att fodringen kunde göras gällande och i varje fall inom 10 år från det att fordringen tidigast hade kunnat göras gällande.

Jag vet inte varför försäkringsbolagen lämnar felaktiga besked per telefonen - det är väl ont förtal som menar att kundtjänsterna är outbildade!" Läs mer 

________________________________________________________________________

Hur det osannolika blir sannolikt

 Författare 

JOHAN BRING professor, statistiker, regionalt onkologiskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala, tidigare VD vid Statisticum AB särskilt intresseområdena Biostatistics, Forensic statistics, Statistical consultancy, medförfattare till “Introduktion till medicinsk statistik”  

GUNILLA BRING Med dr, specialist i rättsmedicin, tidigare vid Belastningsskadecentrum i Umeå, doktorerade med avhandlingen ”Whiplash relaterade skador och följdtillstånd - Biomedicinska aspekter på ett mångfacetterat problem”, Umeå 1996, Med dr, specialist i rättsmedicin, tidigare vid Belastningsskadecentrum i Umeå, doktorerade med avhandlingen ”Whiplash relaterade skador och följdtillstånd - Biomedicinska aspekter på ett mångfacetterat problem”, Umeå 1996,  

"Sannolikhetsberäkningar används idag inom de flesta vetenskaper. Trots att vi stöter på sannolikhetsuttalanden praktiskt taget dagligen så råder det emellertid fortfarande oenighet om vad sannolikhet egentligen betyder och i vilka situationer som det är korrekt att använda sig av sannolikhetsresonemang." klicka här

_______________________________________________________________________
 MICHAEL FREEMAN explains how occupants can be injured in crashes with little or no vehicle damage. He discusses how to strike defense witnesses who rely upon junk science as the basis for their testimony. Klicka här

I tidningen Advokaten Nr 3 2006 Årgång 72

Debattskrift om whiplash väcker advokaters ilska

"Skriften ”Besvär efter stukad halsrygg (WAD) – frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär” uppges bygga på en genomgång av tidigare forskning på området. I förordet säger författarna att syftet är att skapa debatt. Det har det också blivit, bland annat i SVT:s program ”Debatt”. Lika fullt har både Erik Reveman och Robert Arrelid upplevt att Försäkringskassan använder den som fakta i frågan om långvariga whiplashskador." läs hela klicka här 

_______________________________________________________________________