Länktips! 

TV4 Nyhetsmorgon  Doktor Mikael om nackont: "Tramsa inte bort även om inget syns på röntgen"

Klicka här

Poddkast sändningen klicka här

Stor okunskap om nackskador

Under tre dagar samlas expertis från stora delar av världen i Gävle för att prata om nackskador.

Se inslag och läs mer via SVT Gävleborg klicka här

RÄTTSSÄKER PERSONSKADEREGLERING

En studie bland nackskadade inom Personskadeförbundet RTP 

Framtagen av

Personskadeförbundet RTP Västerås lokalförening, 

Leg. Läkare Medicine Doktor Bo C Bertilson 

Leg. Läkare Medicine Doktor Gunilla Bring

Frågor som rapporten tar upp är bl.a, 

  • Hur lång kan försäkringsbolagens handläggnings tid vara?

  • Hur fördelar försäkringsbolagen uppdragen åt sina medicinska rådgivare?

  • Har andelen godkända samband förändrats över tid?

  • Har den medicinska invaliditetsgraden förändrats över tid?

  • Förekommer det indragna ersättningar?

  • Hur ser rättegångskostnaderna ut?

Läs rapporten KLICKA HÄR 

För mer infomation se  RTP Västerås hemsida

"Central sensitisering bakom svårbehandlad specifik smärta

Smärtmekanism vid fibromyalgi kan förklara även långvariga organrelaterade smärttillstånd

Jan Lidbeck, med dr, specialistläkare, Multimodala smärtteamet, VE Råå, Helsingborg; knuten till Kunskapscentrum smärta, Region Skåne


HUVUDBUDSKAP
Central sensitisering är en förstärkande mekanism vid långvarig muskuloskeletal smärta. Ökat stöd finns för att central sensitisering kan bidra till även mer specifik långvarig organrelaterad smärta.

Klinisk smärtdiagnostik kan ge vägledning för identifiering av central sensitisering när svårbehandlad smärta inte enbart kan förklaras av smärtgenererande faktorer i ett specifikt organ.

Implikationerna är flerfaldiga. De omfattar bland annat behovet av breddad läkarutbildning i mekanismgrundad smärtdiagnostik. Identifiering av central sensitisering kan ge stöd till att avstå från omfattande utredningar och ingrepp, gör smärtpatienten mer begriplig och utgör grunden för ett bättre omhändertagande." läs mer i Läkartidningen klinik och vetenskap

ARJ Amarican Journal of Roengenology 

September 2000, VOLUME 175 NUMBER 3 

"MR Imaging Findings in Spinal Ligamentous Injury"

Clinical instability of the spine after trauma occurs when the spinal ligaments and bones lose their ability to maintain normal alignment between vertebral segments while they are under a physiologic load. Instability can lead to further injury, pain, or deformity and can require surgical stabilization. MR imaging has been shown to be helpful in the detection of ligamentous injury" 

läs mer Klicka här

 och i PubMed Klicka här

"Trafikkskade og whiplash:

Du kan få nakkeskade hvis du krasjer i lav hastighet

 

Det er fullt mulig å bli påført en whiplash-skade selv om hastighetsendringen på bilen er lav under en kollisjon. Det slår overlege og førsteamanuensis i trafikkmedisin, Olle Bunketorp, fast i en vitenskapelig artikkel som dinerstatning.no publiserer i dag".Läs hela 

"WAD – Criteria for evaluation of causality" Vetenskaplig artikel författare Olle Bunketorp, MSc, MD. Consultant in Orthopaedic Surgery, Sahlgrenska University Hospital. Associate Professor, Sahlgrenska Academy, University of Göteborg Juni 2016   Läs den här 

 Pisksnärtsskada – whiplashskada 1177 

citat "Skador kan uppstå främst i ryggradens ligament, diskar, nervvävnad, senvävnad och muskelvävnad. En så pass låg fordonshastighet som 6-8 kilometer i timmen kan, om du är oförberedd, leda till att huvudet och halsryggen utsätts för krafter på upp till 4,5 G, vilket anses vara gränsen för uppkomsten av en lättare pisksnärtsskada."

Läs mer på 1177

 I Göteborgs-Posten 2006 om Skriften Besvär efter stukad halsrygg kom ut 2005, ett samarbete med

Försäkringskassan i Västra Götaland. Författare är docent Jorma Styf, överläkare vid Sahlgrenskas ortopedklinik, och Artur Tenenbaum, chefsläkare vid Mössebergs rehabcenter. 


Experterna bakom brevet:
Brevskrivarna:
Anita Berglund, medicine doktor Karolinska Institutet
Ulf Björnstig, professor Umeå universitetssjukhus
Ola Boström, docent i trafiksäkerhet, Chalmers,
chef för biomekanik och skyddssystem Autoliv
Olle Bunketorp, docent i trafikmedicin, Sahlgrenska
Lotta Jakobsson, teknologie doktor, Chalmers, Volvo
Irene Jensen, professor Karolinska Institutet
Maria Krafft, medicine doktor Karolinska,
chef för Trafik och samhälle, Folksam
Anders Kullgren, docent i trafiksäkerhet, Chalmers,
universitetslektor Karolinska, forskningschef Folksam
Malin Lind, docent i rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska
Per Morberg, docent i ortopedi, Sahlgrenska
Mats Svensson, docent i trafiksäkerhet, Chalmers
Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör Vägverket
professor, Monash University, Melbourne
 

"Om skriftens hållning till hela whiplashproblematiken skulle bli rådande i försäkringsmedicinska bedömningar, innebär det en vetenskaplig vulgarisering av det egentliga kunskapsläge som uppnåtts inom whiplashområdet i dag", skriver de tolv undertecknarna i sitt brev och spår sega rättsprocesser, försvårad rehabilitering och oacceptabel kränkning av olycksdrabbade om de 40-talet A4-sidorna skulle komma till användning."

Läs artikel i GP klicka här

Läs brevet Kritiska synpunkter på skriften ”Besvär efter stukad halsrygg (WAD) – frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär” som de 12 experterna skrev till

Försäkringskassan
Socialdepartementet
Näringsdepartementet
Whiplashkommissionen
Försäkringsbolagen
Försäkringsbolagens förtroendeläkare
Försäkringsförbundet
Trafikskadenämnden
Vägverket  
Klicka här 

Bilaga till brevet Kritiska synpunkter på skriften ”Besvär efter stukad halsrygg (WAD) – frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär” som de 12 experterna skrev Klicka här


”Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall anser att fallet med försäkringskassan och skriften om pisksnärtsskador är en rättsskandal. Flera av påståendena i dokumentet avfärdar han som bluff.” läs artikel i GP klicka här 


I tidningen Advokaten Nr 3 2006 Årgång 72

Debattskrift om whiplash väcker advokaters ilska

"Skriften ”Besvär efter stukad halsrygg (WAD) – frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär” uppges bygga på en genomgång av tidigare forskning på området. I förordet säger författarna att syftet är att skapa debatt. Det har det också blivit, bland annat i SVT:s program ”Debatt”. Lika fullt har både Erik Reveman och Robert Arrelid upplevt att Försäkringskassan använder den som fakta i frågan om långvariga whiplashskador." läs hela klicka här 


 Några Svenska vårdprogram, omhändertagande efter olycka.

Röntgen Helsingborg 1997-2015 

Om halsryggen 

"Vid våld mot nacken kan man trots allt känna sig relativt besvärsfri och nacken kännas stabil den första veckan efter det inträffade olyckstillbudet. Dock kan man därefter ibland få en glidning av två intilliggande kotor gentemot varandra. Detta gör att ryggmärgskanalen kan bli allvarligt klämd med neurologiska skador som följd. Det är därför viktigt att kontrollröntga nacken efter ca. 10 dagar då omgivande muskulatur slappnat av.
Misstanke på en sk. ”Whip-lash” skada röntgas därför först efter en vecka till 10 dagar pga. detta muskelskydd i nacken." 
Läs mer

Belastande bilder i MR kamera finns på Norrlandskliniken i Umeå. 

"De flesta patienter med smärta i rygg, höfter, knän eller fötter har  mest symtom vid belastning, dvs i sittande eller stående. Det är därför  naturligt att göra en MR-kamera undersökning i den position som  besvären är mest uttalade."  Läs mer

"Obs! Från och med den 6/12-2016 utför inte längre magnetkameraundersökningar i Mölndal."  Läs mer 

Torsdagen den 16 april, invigdes Aleris Röntgen Mölndal Läs pressreleasen klicka HÄR, Aleris Röntgen Mölndal var då en av landets två MR-kameror där patienter kan undersökas stående. Enligt uppgift har de slutat med belastande MR undersökningar i Mölndal. Belastande undersökningar är en fördel då en undersökning som görs liggande inte alltid visar orsaken till patientens besvär, exempelvis diskbråck eller andra ryggproblem.

På Norrlandskliniken i Umeå finns den viktiga undersökningsmetoden kvar "De flesta patienter med smärta i rygg, höfter, knän eller fötter har mest symtom vid belastning, dvs i sittande eller stående. Det är därför naturligt att göra en MR-kamera undersökning i den position som besvären är mest uttalade." Läs mer Klicka HÄR 

Diskbråck

"Symtom på diskbråck kan vara

  • ont i ryggen
  • smärta som strålar ner i ett ben
  • domningar och stickningar i benen
  • tyngdkänsla i benen
  • svårt att kontrollera rörelserna i benen
  • sämre känsel i benet och foten
  • svårt att kontrollera urin och avföring
  • ont i nacken
  • smärta som strålar ut i armarna och fingrarna
  • smärta som strålar ut i bröstkorgen." 

 

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har ont i ryggen och dessutom

  • har svårt att kontrollera urin och avföring
  • har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen
  • har domningar, stickningar eller svagheter i benen eller armarna." 

 Läs mer på 1177 

 Halsryggskador (med eller utan ryggmärgskador)

"Skada i halsryggen omfattar frakturer, luxationer och ligamentskador med eller utan neurologiska bortfall. Vanliga orsaker är trafik- eller fallolyckor."  Läs mer

Utdrag ur Region Skåne 

"Kompletterande utredning/bedömning INDIKATIONER FÖR RADIOLOGISK UTREDNING EFTER TRAUMA 

• Alla patienter med misstänkt halsryggsskada bör genomgå akut datortomografi av halsryggen. Är denna invändningsfri efter granskning av erfaren radiolog, behövs i normalfallet ingen ytterligare radiologisk utredning. Av strålhygieniska skäl kan slätröntgen av halsrygg övervägas istället för datortomografi hos yngre individer med lindrig smärta utan neurologiskt bortfall. 

• Om patienten har neurologisk påverkan (nervrots- eller ryggmärgspåverkan) och/eller om det finns misstanke om led-, disk-, eller ligamentskada skall MRT göras akut. Detta är en bedömning som måste göras av respektive läkare i akutskedet. Vid mindre påverkan kan MRT göras polikliniskt inom några dagar. 

• I det subakuta eller kroniska skedet vid misstanke på patologisk rörlighet (ökad eller upphävd), och/eller segmentell smärta, kan undersökningen kompletteras med provokationsundersökning. Detta kan utföras på radiologisk avdelning med flexions- och extensionsbild, eventuellt i genomlysning tillsammans med behandlande läkare. 

• Patienter som söker till primärvården med nacksmärta efter trauma kan undersökas med slätröntgen förutsatt att det inte föreligger neurologiskt bortfall och att status över halsrygg är beskedligt. 

INDIKATIONER FÖR NEUROFYSIOLOGISK UTREDNING 

• Motoriska bortfallssymptom 

• Polyneuropati-misstanke 

• ”Nerve entrapment” Observera att nervirritativ smärta inte fångas med dessa metoder. Neurodynamiska tester (”nervsträck test”) kan här ge information. (Detta innebär testning av rörelse/”glidförmåga” hos perifera nerver och i företrädesvis i armarna – N. ulnaris, radialis och medianus – analogt med ”ben/ländrygg Laseque”). 

INDIKATIONER FÖR NEURO- eller ORTOPEDKIRURGISK BEDÖMNING 

• Rizopati 

• Myelopati • Perifer nervpåverkan • Neuropati. Smärtmodulering på ryggmärgsnivå (Dorsal Column Stimulation - DCS)" Läs mer 

 The Pain Relif Foundation 

  • What is Craniocervical Instability?

  • How does Craniocervical Instability occur?
  • What are the Symptoms of Craniocervical Instability?
  • How is Craniocervical Instability Diagnosed
  • What is the treatment for Craniocervical Instability? klicka här

 

C - Spine Instability, Flexion Extension Xrays Se animerad utbildningsfilm Radiologisk undersökning flextions- och extensionKlicka här 

Traumatiska hjärnskador (TBI) hos vuxna

"De vanligaste orsakerna till Traumatiska hjärnskador (Traumatic Brain Injury; TBI) är fallolyckor, följt av trafikolyckor och misshandel 1.  Män är överrepresenterade och drabbas i 75 % av fallen. Åldrarna < 30 år är överrepresenterade och 24-54 % av fallen är alkoholpåverkade 2. Utöver detta tillkommer andra droger. 

Patienter med traumatisk hjärnskada blir allt äldre och allt fler har pågående behandling med antitrombotiska läkemedel, varav en del är av ny typ. Andelen patienter med diffusa skador och TBI i kombination med extrakraniella skador förefaller också öka 3. Svåra TBI hos spädbarn kan vara orsakade av barnmisshandel 4. Patienter med TBI har ofta halsryggsskador (ca 4 % risk vid enbart TBI och 20 % vid multitrauma)." Läs mer

 Mental trötthet eller hjärntrötthet

"Mental trötthet kan uppkomma efter skallskada, stroke eller andra neurologiska sjukdomar och inflammationer som påverkar hjärnan. Den mentala tröttheten är värst i början efter skadan eller insjuknandet och avtar oftast efter hand. För några blir den mentala tröttheten långvarig och bestående, oavsett om det varit en lättare eller svårare skada.

Vid mental trötthet avtar energin och orken mycket snabbare och kraftigare än vad som är normalt och tröttheten uppstår efter mentala aktiviteter. För en del fungerar det att arbeta, men det kan finnas problem med en ökad mental uttröttbarhet under arbetsdagen eller arbetsveckan. Andra orkar inte med att arbeta och vardagsaktiviteter som att handla, laga mat, läsa tidningen, umgås med vänner och familj kan bli mer än vad de orkar med. Det är mycket som hjärnan ska sortera och bearbeta och som normalt inte ger en ökad mental belastning." Läs mer på Göteborgs universitets hemsida  


 

 Hjärntrötthet "Många personer med sjukdom eller skada i nervsystemet lider av hjärntrötthet." Läs mer

Bild från föreläsning med Peter Borenstein, Professor i neurologi. Institutionen för Vårdvetenskap, Högskolan i Borås samt överläkare i neurologi, Lundby Sjukhus, Göteborg. De kognitiva besvär vid whiplash-skador är precis av samma natur som de minnesstörningar som uppstår vid stroke, skalltrauma (”postcommotinellt syndrom”) MS etc.

"Cognitive symptoms, cervical range of motion and pain as prognostic factors after whiplash trauma" PubMed2010 

Borenstein PRosenfeld MGunnarsson R. 

Acta Neurologica Scandinavica

Volume 122Issue 4pages 278–285October 2010 

Cervikalgi. Cervikobrakialgi. Cervikalrizopati. Cervikobrakialt syndrom. Cervikal spondylos. Cervikal spinalstenos. Nackvärk.

 ICD-10: M53

"Definition: Sjukdomstillstånd i nacken med utstrålande värk. (Cervikalgi: långvarig nackvärk. Cervikobrakialgi: nackvärk med utstrålning mot axel-arm. Cervikal rizopati: utstrålning efter specifik nervutbredning).

Cervikal spondylos innefattar diskdegeneration, diskbråck, benpålagringar/osteofyter, påverkan av facettleder. Cervikal stenos innefattar förträngning av spinalkanalen.

Orsak: Patologiska processer i halskotpelarens strukturer (diskar, nervrötter, facettleder) kan liksom trauma orsaka såväl muskelvärk som rotpåverkan, ex.v. cervikalt diskbråck, cervikal spondylos och -stenos. Sannolikt förkommer också referred pain från degenererade diskar." Läs mer i praktiskmedicin  

 Huvudvärk, Cervikogen 

"Cervikogen huvudvärk är ett gammalt begrepp som använts för att beskriva sjukdomstillstånd i nacken som ger upphov till huvudvärk. Vanligtvis finns en primär skada eller dysfunktion i någon av följande vävnadsstrukturer vilken kan förklara smärtan vid cervikogen huvudvärk: 

  • Cervikala kotmellanskivor
  • Cervikala facettleder
  • Bakre cervikala spinalnervrötter (främst C1-C3)
  • Perifera nerver såsom n. occipitalis major, n. occipitalis minor, n. auricularis major 

 

BEHANDLING En adekvat behandling av ett sjukdomstillstånd eller en skada på halsryggen förutsätter en korrekt diagnos, så att utlösande faktorer kan elimineras eller reduceras. Behandlingen är vanligen konservativ med fysioterapi i form av manuell mobilisering eller manipulation (ej vetenskapligt dokumenterat) och endast undantagsvis operativ med dekompressiva ingrepp eller s k steloperation. Egentligen kan diagnosen endast bekräftas av det faktum att huvudvärken försvinner när besvären från halsryggen vid cervikogen huvudvärk har behandlats framgångsrikt." Läs mer på internetmedicin
 

Cervikal spondylos, inklusive diskbråck i halsrygg, och "reumanacke"

" Trauma mot halsryggen, inkl Whiplash, förefaller öka risken att utveckla spondylos flera år senare."  Läs mer

 Klinik och vetenskap Artikel i Läkartidningen Nr 47 ❙ 2003 ❙ Volym 100

 Ulla Bergholm, med dr, specialist i allmänkirurgi (ulla.bergholm@chello.se)                                                                  Bengt H Johansson, specialist i företagshälsovård; båda Belastningsskadecentrum, Högskolan i Gävle, Umeå

Ny diagnostik kan leda till bättre behandling vid pisksnärtsskada 

Med funktionell magnetresonanstomografi kan skadorna visualiseras.

"SAMMANFATTAT Trovärdigheten ifrågasätts ofta hos pisksnärtsskadade patienter som anför trauma som orsak till invalidiserande smärta och arbetsoförmåga som inte debuterar i omedelbar anslutning till olyckan. En förklaring till detta kan vara ofullständig diagnostik av de skador som uppstått. 

Ny metodik – funktionell magnetresonanstomografi – som visualiserar skador på ligament och kapslar i det kraniocervikala komplexet samt ny kunskap om smärta från disker och fasettleder presenteras. Denna nya kunskap leder till bättre förutsättningar för adekvat terapi. 

Orsaken till de cerebrala och spinala symtom som dysfunktion efter skador på dessa strukturer medför kan idag förklaras med hjälp av modern neurofysiologi." Läs hela artikeln klicka här

Vårdprogram Linköping 1998 

"Tabell 1: Vid whiplashvåld kan följande strukturer skadas

Vävnad/Struktur 

 Skelett 

• Leder  

• Brosk 

• Slutskiva (brosk-ben randzon) 

• Ledkapsel 

• Synovialskikt 

• Blodkärl 

• Disk 

Anulus fibrosus 

• Nucleus pulposus 

• Ligament 

• Ligamentvävnad  

• Ligamentreceptorer 

• Muskler 

• Muskelvävnad 

• Muskelreceptorer 

• Nervsystem (inklusive autonoma) 

• Hjärna 

• Hjärnstam         

• Ryggmärg 

• Nerver/nervrötter/ganglier  Läs mer i Rehabmedicin Linköping 1998 

Västra Götaland 2004

"Det mekaniska våldets betydelse För en kroppsvävnad som utsätts för mekaniskt våld ökar skaderisken med våldets (belastningens) storlek. Skaderisken bestäms av vävnadens hållfasthetsegenskaper och hur våldet överförs till vävnaden i fråga (belastningssättet). Vävnadens hållfasthet beror på individuella faktorer såsom ålder, kön, tidigare skador och sjukdomar i vävnaden. Belastningssättet och individuella faktorer har i många fall så stor betydelse för skaderisken att även ett till synes minimalt våld kan ge upphov till skada. Belastningsasymmetri är en viktig riskfaktor. 

Biomekaniska riskfaktorer Halsryggen kan klara stor belastning utan att skadas. Tunga bördor kan bäras på huvudet under lång tid även av gracila kvinnor. Brottarens nacke klarar flera gånger kroppsvikten även i extrema lägen. Cirkuskonstnären kan pendla hängande i sitt huvud med tänderna och hockeyspelaren kan medvetet tackla sin motståndare utan att halsryggens belastningstolerans överskrids, samtidigt som nacken hos den oförberedde motståndaren lätt kan skadas i samma tackling. Toleransnivån ökar vid symmetrisk belastning. Muskulaturen kan dessutom till en viss gräns neutralisera ogynnsamma belastningsförhållanden i kotpelaren. Vid en bilkollision gäller däremot ofta andra förutsättningar. Det primära våldet överförs i flera steg från fordonet till den åkande. Det är rimligt att tänka sig ett proportionellt förhållande mellan kollisionskraften och graden av personskada, och detta är också huvudregeln, särskilt om man jämför mycket stort och mycket lågt krockvåld. Men det är många faktorer som påverkar skaderisken, och vid små och måttliga kollisionsvåld kan i vissa fall sambandet mellan fordonsskadans storlek och skaderisken för den åkande till och med vara omvänt, vilket förefaller paradoxalt och många gånger leder till missförstånd. Dock finns det förklaringar till detta och den som är intresserad av den teoretiska bakgrunden hänvisas till Fördjupningsdelen." Läs mer 

Omhändertagande av WAD/Smärt patienter 2008 

Åtgärder i AKUTA OMHÄNDERTAGANDET

"• Radiologisk undersökning med frågeställning, förutom traumafynd, även förekomst av degenerativa förändringar, inklusive foramenstenos – slätröntgen vid WAD II och III (vid t ex Bechterew, RA eller osteoporos även vid WAD I) – CT som komplement vid svårbedömd slätrtg, avseende fr a craniocervikala och cervikothorakala övergångarna, särskilt vid WAD III och då ofta även MRT • Specialistremiss vid skelettskada, misstanke om segmentell instabilitet, commotio cerebri eller neurologisk påverkan"  Läs mer i RTPSmärtprojekt

 

Länktips på Youtube -utbildning, informationsfilmer, föreläsningar m.m

Informationsfilm om varför belastande bilder kan behöva utföras för att se skadan Upprätt MR Klicka här

Fysiken förklarar skadorna på ett enkelt sätt! Klicka här 

DMX X-ray Digital Motion X-ray Se utvecklare dr John Postlethwaite, redogör för Digital Motion X-ray (DMX) - ett specialutvecklad verktyg för att visa de främsta orsakerna till akut och kronisk hals, rygg, och ledsmärta Klicka här