NRH-s Vetenskapsråds brev till Socialstyrelsen 

  

2017-04-16

Personskadeföreningen NRH

Nack-, Rygg- & Hjärnskadades rätt till utredning & diagnos efter trauma

Box 4, 671 21 Arvika
       


Till Socialstyrelsen

Avdelningen för utvärdering och analys

Projektledare Catarina Jansson

106 30 Stockholm

   

Socialstyrelsens uppdrag att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd (Regeringsbeslut III:3, 2016-05-19, S2016/03609/FS)

Personskadeföreningen NRH begärde 2017-02-20 ett dialogmöte med SoS med anledning av rubricerade uppdrag. Som svar meddelades att dialogmöte redan hållits 2016-11-17 och att inget ytterligare möte planerades. Av mötesanteckningarna framgår bl.a. att uppdraget hade avgränsats till att huvudsakligen omfatta långvarig nacksmärta efter trafikolycka/whiplash- skada, närmare bestämt till nedanstående tre delar.

1.  Hur vården inom detta område fungerar idag

2.  Eventuella problem och framtida utmaningar

3.  Behovet av nationella kunskapsstöd till vården

Det framgår inte varför avgränsningen gjordes.

Personskadeföreningen NRH erbjöds att skriftligt framföra synpunkter på vad som fram- kommit vid dialogmötet. Denna skrivelse innehåller sådana synpunkter och även synpunkter på avgränsningen av uppdraget.

De delar av regeringsuppdraget, som motiverar skrivelsen, framgår av nedanstående.

Patientsäkerhet

Socialstyrelsen ska redovisa en rapport över utvecklingen på patientsäkerhetsområdet 2016. Om så behövs ska Socialstyrelsen inhämta uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting, landstingen, kommunerna och övriga myndigheter för att kunna bedöma utvecklingen på patientsäkerhetsområdet. Rapporten ska spegla Patientsäkerheten 2016 inom bl.a. den somatiska vården, psykiatriska vården, primärvården och den kommunala vården i enlighet med tillgängliga data.

 

Analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd

Socialstyrelsen ska analysera vilka förutsättningar hälso- och sjukvården har att erbjuda personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd god vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I uppdraget ingår även att analysera vårdutfallet inom detta område. Socialstyrelsen ska beakta jämställdhetsperspektivet och uppmärksamma de skillnader i vård som erbjuds kvinnor och män. Dessutom ska Socialstyrelsen bedöma behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd till vården på detta område, som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande för dessa patienter. I uppdraget ska Socialstyrelsen samråda med relevanta myndigheter och organisationer.

 

Socialstyrelsen ska inom ramen för satsningen på att förebygga och behandla kroniska sjukdomar lämna en lägesrapport om utvecklingen av vården senast den 30 november 2016 respektive 2017. I rapporteringen ingår också att lämna förslag på insatser för att utveckla vården för personer med kroniska sjukdomar.

   

Det försäkringsmedicinska beslutsstödet

Socialstyrelsen ska kontinuerligt följa upp, uppdatera och utvärdera det försäkringsmedicinska beslutsstödet. I uppdraget ingår även att fullfölja att se över om de rekommenderade sjukskrivningstiderna för diagnoser för psykiska sjukdomar och besvär behöver uppdateras (dnr S2014/8929/SAM).

 

Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Socialstyrelsen ska bistå Försäkringskassan i uppdraget att ansvara för uppföljning och utbetalning avseende villkor 2, Kompetenssatsning i försäkringsmedicin, i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016.    

Vad medför avgränsningen av det ursprungliga uppdraget?

Avgränsningen medför bl.a. följande

A. Patienter med svåra likartade problem undantas från förbättrad sjukvård

B. Omfattningen av problemen klargörs ej

C. Samhällets kostnader för målgruppen underskattas

D. Tillräckliga resurser för bl.a. forskning och ett nationellt register för trafikskadade med långvarig smärta skapas ej eller försenas

E.  En stor grupp patienter, hårt drabbade av funktionsnedsättningar efter trauma, riskerar att fortsatt diskrimineras i försäkringssystemen och nekas rättmätig ersättning

    

Varför behövs en bredare syn på den aktuella patientgruppen?

I Sverige drabbas varje år omkring 100 000 individer av olyckor med risk för skada på kotpelare och/eller hjärna och därifrån utgående nervbanor. Ungefär 30 000 får nackbesvär och ett okänt antal får också besvär av rygg- och/eller hjärnskada. Trafikolyckor orsakar en stor del, men andra olyckor kan ge liknande besvär, t.ex. fall och vid dykning eller idrott. Alltför många utvecklar bestående och med tiden förvärrade besvär från olika (neurogent styrda) organ och kan därför komma att registreras under en stor mängd olika diagnoskoder, vilket gör att antalet som hänförs till nacktrauma underskattas. Enligt Whiplashkommissionen utvecklar 5-10 % av de whiplashskadade bestående, icke lindriga besvär, vilket i Sverige innebär ett årligt tillskott av 1500 – 3000 individer, enbart för whiplashgruppen. Motsvarande antal med resttillstånd efter skador i hjärna och/eller kotpelare (förutom halsrygg) är okänt.

Symptomfloran som kan utvecklas som följd av ett nack-/rygg-/hjärntrauma är mycket omfattande (30-40 symptom i vad som kan ingå i cranio-cervico-brachialt syndrom och/eller postcommotionellt syndrom och/eller thorakolumbalt syndrom). Att då begränsa utredningsuppdraget till enbart nacksmärta efter whiplashskada innebär en bagatellisering av problemen för de drabbade och av problemets omfattning. Se också sammanställning för whiplashvåld och lättare hjärnskada av Malin Lindh (Bilaga 1).

Skadade med bestående besvär efter lindrigt våld mot kotpelare och/eller hjärna vittnar ofta om hur svårt det är att få adekvat utredning av orsaken. Många anger att de inte tas på allvar eller bedöms som psykiskt svaga. En bristfällig medicinsk utredning riskerar att leda till ofullständig, ospecifik eller felaktig diagnos och otillräcklig eller utebliven medicinsk behandling. En bristfällig medicinsk utredning kan även leda till felbedömningar hos Försäkringskassa och försäkringsbolag. I vissa fall används F-diagnos för somatoforma syndrom (F45.0 eller F45.1), som kan misstolkas indikera psykisk samsjuklighet utan samband med traumat. Detta kan försäkringsmässigt orsaka ekonomiska svårigheter för både skadade och närstående och är dessutom kränkande. 

Mindre skador i kotpelaren är mycket svåra att upptäcka med konventionell radiologisk teknik, trots att vissa av skadorna kan orsaka allvarliga symtom. Svenska forskare visade 1991 att endast 4 av 245 (1,6 %) halsryggskador kunde identifieras med radiologisk teknik på avlidna.Många av dessa skador engagerade ledstrukturer, med risk för instabilitet och posttraumatisk degeneration i efterförloppet.

I svensk rutinsjukvård avbildas inte kotpelaren under belastning eller vid normala rörelser, utan i liggande, vilket medför risk för falskt negativa fynd, eftersom besvären många gånger uppkommer eller förvärras under rörelser eller av gravitationens inverkan.

I andra länder används sedan flera år radiologisk teknik för att avbilda kotpelaren under gravitationsinverkan och under normala rörelser. Många svenskar har därför valt att själv bekosta en sådan utredning. Resultaten har dock alltför sällan accepterats av svenska läkare med motiveringar såsom ”sådana undersökningsmetoder har inte vetenskaplig evidens”. Detta är ett ohållbart argument, som tyder på okunnighet eller ovilja att uppdatera sig med aktuell vetenskap. I dag listas över 9000 vetenskapliga referensartiklar i ämnet bara på PubMed. Se http://pmt- eu.hosted.exlibrisgroup.com/primo_library/libweb/action/dlSearch.do?institution=46KIB_INST&group=Guest&onCampus=false&vid=46KI B_VU1&query=any,contains,upright+MRI+&search_scope=CSCOP_EVERYTHING . 

I Sverige används belastad/funktionsradiologisk (bild under rörelse) diagnostik preoperativt vid avbildning av t.ex. höft, knä och fotled, men av oklar anledning (okunnighet?) inte av ryggradens leder där det är än mer angeläget, eftersom frågeställningen ofta är om det föreligger risk för mekanisk nervpåverkan och/eller instabilitet som kan kräva operation.

Internationellt är tekniken med belastad och/eller rörlig bilddiagnostik av ryggrad utvecklad sedan åtminstone 90-talet, och vetenskapligt publicerade artiklar tillkommer kontinuerligt. Principiellt är det klart att man vid belastad/funktionsradiologisk undersökning kan se kotpelarens formförändringar under fysiologisk belastning, vilket kan avslöja patologisk överrörlighet i enskilda rörelsesegment och även påverkan av hjärnans nedre delar, ryggmärg och/eller nervrötter, vilket ej framkommer i liggande. Ju mer besvären beror på axiell belastning, desto större risk att mekanisk förträngning missas i obelastad undersökning, såsom Kubosch et al. vid Freiburg Universitet visade i sin studie på ländrygg, där man konkluderar (fetstil tillagt)

”Spinal canal stenosis is subject to a dynamic process, that can be displayed in upright MRI imaging. The range of anomalies is clinically relevant and dynamic positioning of the patient during MRI can provide essential diagnostic information which are not attainable with other methods.” http://ovidsp.tx.ovid.com.proxy.kib.ki.se/sp-3.24.1b/ovidweb.cgi?&S=MEGOFPGBMLDDMCODNCHKHBMCFMLCAA00&Complete+Reference=S.sh.22%7c1%7c12 

Vad gäller halsryggen finns åtskilliga studier som visar på samma brist med ordinarie obelastad/ej funktionell bilddiagnostik som i ländryggen. Redan 2006 publicerade Gilbert et al. en litteraturgenomgång av tidigare vetenskapliga artiklar i ämnet (Bilaga 2). http://www.sciencedirect.com.proxy.kib.ki.se/science/article/pii/S1571467506000873

Flera avhandlingar har också tillkommit i ämnet belastad/funktionell bilddiagnostik, bland annat från Mikkonen i Finland och Vetti i Norge (2010). http://www.lfn.no/Pdf/2007020131%20MR%20ved%20nakkesleng%20og%20leddgikt%20Sluttrapport_avhandling.pdf

Jonsson H, Bring G, Rauschning W, Sahlstedt B. Hidden cervical spine Injuries in Traffic Accident Victims with Skull Fractures. J spinal disorders 1991;4:251-63.

2 http://ovidsp.tx.ovid.com.proxy.kib.ki.se/sp-3.24.1b/ovidweb.cgi?&S=MEGOFPGBMLDDMCODNCHKHBMCFMLCAA00&Complete+Reference=S.sh.22%7c1%7c1 

Vad gäller andra leder har t.ex. Nikken disputerat med en avhandling i ämnet. http://www.epib.nl/publications/dissertations/20031001-Jeroen_J_Nikken/dissertatie.pdf

Metoderna som används utomlands omfattar framför allt undersökning med s.k. ”Digital Motion X-ray” (DMX), dvs. vanlig slätröntgen under rörelse i sittande eller stående och ”Upright MRI”, dvs. undersökning i öppen magnetkamera i sittande eller stående. Tidigare har Birnbaum et al. även prövat MR i liggande med tilläggsutrustning för att åstadkomma funktionsrörelse i halsryggen. https://link-springer-com.proxy.kib.ki.se/article/10.1007/s00276-009-0557-0

För att förbättra omhändertagandet av personer med nack-, rygg- och/eller hjärnskada krävs att metoder som kan ge korrekt information om stabilitet och/eller nervpåverkan även tilläm- pas i Sverige. I Socialstyrelsens uppdrag ingår att studera den vetenskapliga litteraturen inom området. Nu nämnda studier rekommenderas ingå i en sådan granskning. Därtill behövs att ett nationellt register över skadade och deras symptom, fynd och upplevelse av vården tillskapas.

”Vad gäller uppdraget att ta fram ” nationella kunskapsstöd till vården på detta område, som innefattar insatser som främjar ett gott bemötande för dessa patienter” kan nämnas att Vårdguiden 1177 nyligen på förekommen anledning uppdaterats avseende rubriken ”Whiplashskada”. Uppdateringen gjordes utifrån en etikgranskad kvalitativ studie där patientföreträdare och anhöriga till patienter fick ge synpunkter på innehållet i kunskapsstödet. Sammanfattningsvis framkom i studien grava brister i kunskapsförmedling i tidigare version av 1177, där man upplevde att symptom marginaliserades och psykologiserades och att vetenskapligt upp- daterad kunskap om utredning och behandling saknades.

Vad gäller uppdraget att ”analysera vårdutfallet inom detta område” krävs att ett nationellt register över skadade och deras symptom, fynd och upplevelse av vården tillskapas. Registret bör samla information från vårdgivare och patient, oberoende av varandra, för att inte (såsom patienter nu upplever det) patientens utvärdering av vården ska styras av vårdgivarens tolkning av vårdutfall. Validerade formulär ska användas men också fritext där patientens upplevelse fritt kan beskrivas. Registrering kan med fördel kopplas till 1177 och ”Min journal på nätet” och ska inbjuda till långtidsuppföljning efter trauma så att vetenskaplig analys av posttraumatiskt förlopp inklusive vårdutfall kan ske.

Vad gäller uppdraget att ”utvärdera det försäkringsmedicinska beslutsstödet” krävs en om- fattande uppdatering av från försäkringskassa och försäkringsbolag oberoende aktörer. Nuvarande beslutsstöd fick redan då det publicerades 2009 mycket allvarlig kritik från det medicinska kollegiet i Sverige och inte minst från flera av de i beslutstödet felciterade veten- skapliga författarna.  

 

Vad avser Socialstyrelsen att göra med anledning av dessa missförhållanden?

Anser Socialstyrelsen att de invändningar, förklaringar och synpunkter som vår skrivelse innehåller är relevanta?

Om Socialstyrelsen anser att dessa delar är relevanta, vilket intresse har man av att komma tillrätta med bristerna och vilka möjligheter ser man?

Har Socialstyrelsen någon uppfattning om 1) vad avgränsningen av det ursprungliga uppdraget medför för samhället i termer av antal patienter som berörs, 2) vad utebliven diagnostik kostar i försenad, ofullständig eller felaktig behandling och 3) hur de missbedömningar, som en felaktig diagnos kan leda till i försäkringssystemet, påverkar denna grupp?

Vi emotser med stort intresse Socialstyrelsens svar på dessa frågor innan det är för sent att påverka rapporteringen av regeringsuppdraget.

   

NRH-s Vetenskapsråd består av följande experter:

Bo C Bertilson, Leg läk, Med Dr, specialist i allmänmedicin (se CV). 

Gunilla Bring, Leg läk, Med Dr, specialist i rättsmedicin (se CV).

Olle Bunketorp, Leg läk, Med Dr, överläkare i ortopedi, docent i trafikmedicin (se CV). 

Malin Lindh, Leg läk, Med Dr, överläkare och docent i rehabiliteringsmedicin (se CV).

Ett stort och varmt tack till dem! Deras arbete för skadades rätt till utredning och diagnos inger hopp om en bättre framtid!

Brevet till Socialstyrelsen har även undertecknats av:

Personskadeföreningen NRH – Nack-, Rygg- & Hjärnskadades rätt till utredning & diagnos efter trauma 

– i samverkan med: 

Personskadeförbundet RTP – Västerås lokalförening 

Styrelsen för Nackskadeförbundet 

Fibromyalgiförbundet

Ett stort och varmt tack till patientorganisationerna i samverkan! Tillsammans är vi starkare! 

 

E-post till: Socialstyrelsens utredare Katarina Jansson, Marcus Gry samt generaldirektör Olivia Wigzell.

 

Kopia till: Regeringskansliets förvaltningsavdelning, Statsrådsberedningen, Socialdepartementet, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström, Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, Finansdepartementet, Finansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansminister Per Bolund samt

 

Riksdagsledamöter:

 

Pyry Niemi (s), Hillevi Larsson (s), Johanna Haraldsson (s), Adnan Dibrani (s), Mattias Jonsson (s), Lotta Johnsson Fornarve (v), Nooshi Dadgostar (v), Rossana Dinamarca (v), Maj Karlsson (v), Karin Rågsjö (v), Linda Snecker (v), Mia Sydow Mölleby (v), Jessika Roswall (m), Finn Bengtsson (m), Cecilia Magnusson (m), Lars-Arne Staxäng (m), Sten Bergheden (m), Jan Lindholm (mp)

   

Bilagor 6

  

Bilaga 1.

 

Whiplashvåld och lättare hjärnskada

 

Malin Lindh, med dr, docent, specialist i rehabiliteringsmedicin

 

En hjärnskada kan medföra såväl perceptuella som motoriska som emotionella som språkliga som kognitiva funktionsstörningar. Kognitiva funktioner innefattar bl.a. minne, koncentration, uppmärksamhet, simultankapacitet av vikt för att kunna fungera exekutivt, t.ex. att planera och lösa problem.

 

Exempel på vanliga hjärnskadesymtom efter så kallad lättare hjärnskada, dvs. hjärnskakning (i amerikansk litteratur mTBI – minor traumatic brain injury) är

 

  Huvudvärk

  Yrsel

  Sömnstörning

  Irritabilitet

  Ljud- och ljuskänslighet

  Minnessvårigheter

  Koncentrationssvårigheter

  Sämre simultankapacitet

  Mental uttröttbarhet

Flera av dessa symtom kan också ses utan specifikt trauma. Individer med utmattningssyndrom, långvarig smärta, fibromyalgi, stressyndrom beskriver ofta en liknande symtombild. Eftersom sömnen är viktig för hjärnans återhämtning och reparativa processer leder sömnstörningar också till kognitiv påverkan, inte minst avseende minnesinlagring. Den långvariga stressen hämmar nybildning av vissa av hjärnans celler, som har med minne och inlärning att göra. Koncentrationssvårigheter och minnesrubbningar är t.ex. tydliga tecken på långvarig stress. Den långvariga smärtan utgör också en såväl fysisk som psykisk som mental stress. Smärta tar energi i anspråk och smärtupptagenheten hämmar den kognitiva funktionen. Psykologiska reaktioner och eventuell medicinering kan ytterligare påverka i negativ riktning.

Långvariga besvär efter whiplashvåld innebär förutom lokal värk, smärtsensitisering (centralnervöst orsakad smärtspridning och ökad intensitet), andra organsymtom även symtom i likhet med ovan beskrivna ”hjärnskadesymtom”.

Vid en verifierad traumatisk hjärnskada, vid stroke, hjärnhinneinflammation och andra objektiviserade hjärnsjukdomar bemöts kognitiva problem och hjärntrötthet med förståelse från vård och omgivning. Besvär efter hjärnskakning (commotio) benämns postcommotionella symtom och vid långvariga besvär postcommotionellt syndrom. Vid commotio kan skada vanligen ej visualiseras med gängse undersökningsmetoder såsom datortomografi (DT) eller magnetkamera (MRT), utan typen av trauma och den kliniska bilden ligger till grund för diagnos. Trots initial diagnosticering kan individer med postcommotionellt syndrom misstros, då tillståndet över tid inte sällan medför reaktiva psykiska symtom med nedstämdhet och frustration. Inte minst inom försäkringssystemet kan sambandet mellan det initiala våldet och det långvariga tillståndets funktionsnedsättningar ifrågasättas på felaktiga grunder, t.ex. genom att psykiska symtom tolkas som samsjuklighet istället för reaktiva symtom på skadans konsekvenser.

Hur förhåller det sig med individer med ”hjärnskadesymtom” efter whiplashvåld? Kognitiva symtom, mental uttröttbarhet, ljud- och ljuskänslighet efter whiplashskada har beskrivits och utvärderats i många studier internationellt och i Sverige. I Sverige kan bl.a. nämnas forskningsgrupper vid Umeå universitet (Sojka P, Stålnacke B-M ), Linköpings universitet (Gerdle B, Friden Y).

Såväl i korttidsförlopp som långtidsförlopp verifieras likheter mellan individer med whiplashproblematik och individer med postcommotionella symtom och syndrom. Som exempel på dylik utvärdering kan nämnas en akademisk avhandling av J Styrke, 2012 och en studie från 2017 av Beeckmans K et al.

Oavsett orsak till symtomen (nackskadan i sig, smärta, stress, sensitisering) är det av största vikt att dessa kartläggs och att neuropsykologisk testning utförs vid behov, både för verifiering och för att den drabbade själv bättre ska kunna förstå sina begränsningar och få hjälp med strategier för att kunna förhålla sig till desamma.

Men kan whiplashvåldet i sig (acceleration-decelerationsvåldet) medföra en så kallad lättare hjärnskada? Svaret är ja. Whiplashvåldets acceleration-deceleration innebär att, på grund av hjärnans tröghet, huvudet roterar snabbare än hjärnan med risk för hjärnkontusion och vid tillräckligt stort våld uppstår axonskador. Axonskador syns i regel ej på DT eller MRT utan kräver specifik teknik, t.ex. Diffusion Tensor Imaging (DTI). Med denna teknik har i flera studier, framför allt från USA, påvisats axonala skador såväl i tidigt som senare skede efter whiplashvåld.

Hur ska man kliniskt kunna bedöma om whiplashvåldet, förutom mer nackrelaterad problematik, även inneburit en hjärnskakning? Vid den akuta undersökningen måste efterfrågas våldets karaktär, individens upplevelse, krockvåldet utifrån hastigheter och bilegenskaper så gott det går för att få en uppfattning om förutsättningar för även hjärnskakning. Men framför allt skall en bedömning göras utifrån uppsatta kriterier för hjärnskakning – lättare hjärnskada enligt ACRM (American Congress of Rehabilitation Medicine);

En traumaorsakad störning av hjärnfunktionen med minst ett av följande:

Period av medvetslöshet

Minnesförlust för händelsen direkt före eller efter olyckan 


Någon förändring mentalt i samband med olyckan såsom förvirring, desorientering

Fokal neurologi (kvarstående eller övergående) men med medvetandeförlust högst 30 minuter, medvetandeförlust enligt GCS (Glasgow Coma Scale) som lägst 13 efter 30 minuter, minnesförlust efter olyckan högst 24 timmar.

Därutöver att efterfråga ett eventuellt upplevande av olyckan avseende rädsla och förvirring relaterat till en akut posttraumatisk reaktion (F43.0).

Vid positiva fynd krävs således en uppföljning med fokus även på dylika reaktioner och för differentialdiagnos för att kunna förmedla ett adekvat förhållningssätt och vid behov planera rehabilitering även sett i det neuropsykologiska perspektivet. Att beakta är också att kognitiva svårigheter inte alltid varseblivs direkt utan först när individen utsätts för kognitiva utmaningar.  

Utöver denna kliniska uppmärksamhet och rehabiliteringsplanering är det önskvärt att nyare radiologisk undersökningsteknik, som t.ex. DTI kan genomföras där kliniken ger misstanke om lättare hjärnskada.   

 

Litteraturhänvisningar

Mayer AR et al. A prospective diffusion tensor imaging study in mild traumatic brain injury. Neurology 2010.

Dolman M. Use of diffusion tensor imaging (DTI) and susceptibility weighted imaging (SWI) in diagnosing traumatic brain injury (TBI). Brain injuries 2012.

Grossman EJ et al. Cognitive impairment in mild traumatic brain injury: A longitudinal diffusional kurtosis and perfusion imaging study. AJNR 2013.

Xiong K et al. White matter integrity and cognition in mild traumatic brain injury following motor vehicle accident. Brain research 2014.

Khong E et al. Diffusion tensor imaging findings in post-concussive syndrome patients after mild traumatic brain injury. Front Neurology 2016.

Styrke J. Skallskador och whiplashskador – epidemiologi och långtidskonse- kvenser. Umeå universitet, 2012. (Akademisk avh.)

Beeckmans K et al. Persistent cognitive deficits after whiplash injury: a comparative study with mild traumatic brain injury patients and healthy volunteers. Acta Neurologica Belgica 2017. 


  

Bilaga 2.

 

Referenser i fMRI-review av Gilbert et al. 2006.

 

[1] E.K. Insko, V.H. Gracias, R. Gupta, C.E. Goettler, D.F. Gaieski, M.K. Dalinka. Utility of flexion and extension radiographs of the cervical spine in the acute evaluation of blunt trauma. J Trauma, 53 (3) (2002), pp. 426–429 CrossRef | View Record in Scopus | Citing articles (77)

 

[2] A. Suri, R.P. Chabbra, V.S. Mehta, S. Gaikwad, R.M. Pandey. Effect of intramedullary signal changes on the surgical outcome of patients with cervical spondylotic myelopathy Spine J, 3 (1) (2003), pp. 33–45 Article | PDF (489 K) | View Record in Scopus | Citing articles (137)

 

[3] M.M. Panjabi, R.R. Pelker, A.A. White. Biomechanics of the spine. R.H. Wilkins, S.S. Rengachary (Eds.), Neurosurgery, McGraw-Hill, New York (1985), pp. 2219–2222.

 

[4] D. Weishaupt, L. Boxheimer. Magnetic resonance imaging of the weight-bearing spine. Semin

Musculoskeletal Radiol, 7 (4) (2003), pp. 277–286. View Record in Scopus | Citing articles (22).

 

[5] J.W. Gilbert, G.R. Wheeler, R.A. Lingreen, et al. The ten Cs of chronic noncancer pain: universal precautions for the chronic noncancer pain patient. Am J Pain Manage, 15 (2004), pp. 22–32.

 

[6] T. Kitagawa, A. Fujiwara, N. Kobayashi, S. Kazuhiko, K. Tamai, K. Saotome. Morphologic changes in the cervical neural foramen due to flexion and extension. Spine, 29 (2004), pp. 2821–2825. CrossRef | View Record in Scopus | Citing articles (38).

 

[7] C. Muhle, J. Wiskirchen, D. Weinert, et al. Biomechanical aspects of the subarachnoid space and cervical cord in healthy individuals examined with kinematic magnetic resonance imaging. Spine, 23 (5) (1998), pp. 556–567. CrossRef | View Record in Scopus | Citing articles (66).

 

[8] C. Muhle, D. Weinert, A. Falliner, et al. Dynamic changes in the spinal canal in patients with cervical spondylosis at flexion and extension using magnetic resonance imaging. Invest Radiol, 33 (8) (1998), pp. 444–449. CrossRef | View Record in Scopus | Citing articles (61).

 

[9] C. Muhle, J. Wiskirchen, G. Brinkmann, et al. Kinematic MRI in degenerative cervical spine changes. Rofo, 163 (2) (1995), pp. 148–154. CrossRef | View Record in Scopus | Citing articles (18).

 

[10] T.W. Vitaz, C.B. Shields, G.H. Raque, et al. Dynamic weight-bearing cervical magnetic resonance imaging: technical review and preliminary results. South Med J, 97 (5) (2004), pp. 456–

461. CrossRef | View Record in Scopus | Citing articles (17)

 

[11] C. Muhle, L. Bischoff, D. Weinert, et al. Exacerbated pain in cervical radiculopathy at axial rotation, flexion, extension, and coupled motions of the cervical spine: evaluation by kinematic magnetic resonance imaging. Invest Radiol, 33 (5) (1998), pp. 179–288.

 

[12] Gilbert JW, Wheeler GR, Lingreen RA, Johnson RR. Open stand-up MRI: a new instrument for positional neuroimaging. v J Spinal Disord Tech, in press.

 

[13] T. Ando, T. Yanagi, T. Itoh, A. Yamamura, A. Takahashi. “Dynamic” MR imaging of the cervical cord in patients with cervical spondylosis and ossification of the posterior longitudinal ligament - significance of dynamic cord compression. Rinsho Shinkeigaku, 32 (1) (1992), pp. 30–36. View Record in Scopus | Citing articles (7).

 

[14] C. Muhle, J. Metzner, D. Weinert, et al. Classification system based on kinematic MR imaging in cervical spondylitic myelopathy. AJNR Am J Neuroradiol, 19 (9) (1998), pp. 1763–1771. View Record in Scopus | Citing articles (77).

 

[15] J.R. Jinkins, J. Dworkin. Upright, weight-bearing, dynamic-kinetic MRI of the spine: pMRI/kMRI. Proceedings of the state-of-the-art symposium on diagnostic and interventional radiology of the spineJBR-BTR, 86 (5) (2003), pp. 286–293. View Record in Scopus | Citing articles (10).

  

Bilaga 3.

 

Kortfattat CURRICULUM VITAE – Bo C. Bertilson

  

Akademiska examina

1983-06-16    Läkarexamen vid Karolinska Institutet (KI)

1985-06-28    Legitimerad läkare av Socialstyrelsen

1991-02-18    Idrottsförbundsläkarkompetens

1991-03-15    Specialistläkarkompetens i allmänmedicin

2003-11-04    Medicine licentiatexamen vid KI

2009-02-13    Medicine doktorsexamen vid KI

  

Dokotorsavhandling

“On the assessment of nerve involvement and of dysfunction in patients with spinal pain”

  

Nuvarande tjänstgöring

Samordnare Huddinge/Flemingsberg Akademiska Vårdcentralsnätverk 60 %

Forskningsledare rörelse och smärta, Sekt. för Allmänmedicin/Akademiskt Primärvårdscenter 20 % Praktiserande läkare Torvallakliniken, 10 %

Fortbildningsledare rörelseorgan, smärta, idrott, fysisk aktivitet APC, SLL, 10 %

  

Tidigare tjänstgöring

1975-1977     Hälsomission i Chile, undervisning i hygien, kost- och fysisk hälsa på basal nivå

1978-1983     Sjukvårdsbiträde vid olika sjukhus runtom i Stockholm under läkarutbildning

1983-1985     AT-läkare i Jönköping och Stockholm

1985-1991     ST-läkare i allmänmedicin + 2 år kirurgi, ortopedi, företags- och förbandsläkartjänst

1985-1991     Vik läkare långvård + primärvård i skärgård, glesbygd och olika delar Stockholm

1986-1988     Vik ul Kirurgkliniken Nacka sjukhus, Ortopedkliniken Södersjukhuset och Danderyd

1991-             Klinikchef/MAL Torvallakliniken + konsult komplicerade nack-/rygg-smärtutredningar

2000-2005     Sakkunnig whiplash/smärtutredningar, Försäkringskassans Centralkontor Stockholm

  

Medicinsk vidareutbildning

1984               Hjärt-lungräddning, Stockholm

1986               Ortopedisk medicin, Skönviks rehab center

1987               Idrottsmedicin steg 1, Riksidrottsförbundet, Vålådalen

1988               Vinterutbildning för militär personal, Hemavan

1988               Idrottsmedicin för primärvårdsläkare

1988               Idrottsmedicin, avancerad kurs, Riksidrottsförbundet, Vålådalen

1989               Barn- och ungdomsidrott, Riksidrottsförbundet, Bosön

1989               Diagnostik, rehab och prevention av löparskador

1990               American College of Sports Medicin Annual meeting, USA

1990               Ortopedisk medicin, Engeltofta, Gävle

1990               Idrottsmedicin, NLV kurs, Göteborg

1991               Ortopedisk medicin, extrimitetsdel, Alfta rehab center

1991               Ortopedisk medicin, rygg och bål, Högbo

1993               Idrottstraumatologi för ortopedkirurger, Trondheim, Norway

1994               Idrottsmedicin och idrottsmedicinsk forskning, KI, (20 hp), väl godkänd

  

1997               Klinisk diagnostik av armens nervträd, SFOM

1997               Dissektion av ryggraden, praktisk kurs, Univ of Turku, Finland

1997               Nack- och ryggsmärta, SFOM

1998               Introduktionskurs i biostatistik, Uppsala Universitet (2hp)

1999               Ethical issues in medical practice, Collegium Aesculapium, USA

1999               Ortopedisk medicin, Göteborg

1999               Whiplash seminarium, SLAF, Linköping

2001               Myopain konferens, Portland, USA

2005               Whiplash trauma konferens, Breckenridge, USA

2006               Interventional pain therapy, Umeå

2014               Hjärt-lungräddning, Stockholm

  

Pedagogisk och annan vidareutbildning (28 hp)

2001               Interactive Power Point Program pedagogy, ITC, KI

2005               Fördjupningskurs i allmänmedicin och kvantitativ forskningsmetodik, KI (5 hp)

2007               Scientific communication in English, KI (0.5 hp)

2009               Högskolepedagogisk fortsättningskurs, KI (7.5 hp)

2009               Grundläggande kurs i casepedagogik, KI

2009               Kurs ”Case Writers club”

2010               Doctoral Supervision Course, KI, (1.5 hp)

2011               Research supervision pedagogy advanced course, KI, (1.5 hp)

2012            Fortsättningskurs för forskarhandledare-ledarskap, kreativitet och gruppdynamik, KI (3 hp)

2013               Ledarskapsprinciper, KI

2013               Alternativt urval till utbildningsprogram-intervjumetodik, KI (1,5 hp)

2014               ”Utbildning för utbildare”, Karolinska sjukhuset

2014-2015     Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning (7,5 hp)

2014-2015     Kurs ”Utveckling av ledarskap och team”, KI

2015               Mentor4research, 1 års program, Ingenjörsvetenskapsakademin

  

Medicinska uppdrag/utnämningar

1975               Utmärkelse ”top 5 % grade point average” pre-med studier på universitet i USA

1980-             Brigadläkare, ro Försvarets medicinalkår, major 1995-07-01

1990-talet      Ledamot Ortopedmedicinska föreningen

1987-1994     Förbundsläkare Svenska Handbollsförbundet, lagläkare EM, VM och landskamper

1989               Matchläkare Europamästerskap (EM) i Handboll

1992-1994     Ordförande Idrottsmedicin Stockholm

1995-2001      Förbundsläkare Svenska Friidrottsförbundet, lagläkare EM, VM och landskamper

1996               Matchläkare Inomhus-EM i Friidrott, Stockholm

2000               Forsknings stipendiat inom allmänmedicin, AstraZeneca

2004-2006     Sakkunnig i Stockholms läns landstings medicinska programarbete för rörelseorganens sjukdomar, smärta, lumbago, reumatism, whiplash och sjukskrivning

2005               ”Årets ryggskott”, hedersutnämning tilldelat av Svenska Ryggföreningen

2010-2013     Postdoc samordnare CeFAM, organisatör av månatlig utbildning

2011-             Lärarrepresentant KI inom IMEX (International Medical Educators eXchange)

2011-             Samordnare för utbildning funktionssystemet rörelseorgan KI läkarprogram

2012-2014     PIL-intervjuare KI läkarutbildning

  

2012-2014     Sakkunnig Socialstyrelsens råd för bilddiagnostik vid ryggbesvär och kronisk smärta

2012-2015     Representant för Sekt. Allmänmedicin/CeFAM i Institutionsledningen NVS, KI

2015               Mentor4research stipendiat, Ingenjörsvetenskapsakademin

2015               Ledamot Nack-rygg och hjärnskadades förening

2015               Läkarrepresentant i SLSO processgrupper för FoUU respektive Smärta/leder

2016-             Representant för Primärvården i ”Nationellt uppdrag smärta” i Sveriges Kommuner och

Landsting (SKL)       

Medicinsk undervisning (> 1000 timmar, föreläser i något ämne var till varannan vecka)

1985 -            Kursgivare/seminariehandledare/föredragshållare vid tusentalet tillfällen på teman som smärtdiagnostik, fysisk aktivitet, akut medicin, idrottsmedicin, ortopedisk medicin, whiplashtrauma och Primärvård främst inom KI och SLL (separat dokument)

1999 -            Lärare inom ortopedi/idrottsmedicin/smärta KI läkarlinje (+fysioterapi och arbetsterapi)

2010 - 2014   Koordinator för examensarbeten (vetenskaplig utveckling) KI läkarlinje

2011 -            Lärare i vetenskaplig metodik på KI läkarlinje samt ST-läkar- och doktorandnivå vid

SÖS forskarskola främst inom ämnen:

    Att planera vetenskaplig studie

    Vetenskapligt skrivande

    Vetenskaplig presentationsteknik

    Att opponera på vetenskapliga arbeten

 

Presentationer/Moderator vid Internationella konferenser och studiebesök, urval

1988               Studiebesök Idrottsmedicin, Medford, San Obispo and Salt Lake City, USA

2001               Fibromyalgins ursprung, Int. Myopain conference, Portland, USA

2005               Presentation av ”Clinical examination of the cervical spine”, Int. Trauma Congress,

Breckenridge, Colorado, USA

2005            Posterpresentation: Reliability of Clinical Test in the Assessment of Patients with Neck- Shoulder Problems-Impact of History, Int. Trauma Congress, Colorado, USA

2006               Moderator på Exercise and health symposium, 14th   Nordic Congress of General

Practice, Stockholm

2006            Presentation Reliability of Clinical Test in the Assessment of Patients with Neck- Shoulder Problems-Impact of History, 14th   Nordic Congress of General Practice, Stockholm

2011               Presentation av Primärvård och smärtforskning vid studiebesök Utah University, USA

2011            Presentation av läkarutbildning i simulerad miljö vid studiebesök McGill University, Canada,

2012               Presentation  av  utbildning  och  primärvårdsorganisation  vid  studiebesök  Utrecht

University, Nederländerna,

2012               Presentation av läkarutbildning och IPL vid studiebesök St George University of

London, England,

2013               Presentation av primärvård – likheter och skillnader Sverige vid studiebesök Dalhouse

University, Canada,

2015            Studiebesök och diskussion om klinisk smärtdiagnostik vid Stanford University School of Medicine

  

2015               Presentation    av    “Akademisering    av    primärvård”    för    Dansk    delegation

sjukvårdsföreträdare, Huddinge

2016               Presentation av “Health care administration and clinical research in primary care” för

Amerikansk delegation sjukvårdsföreträdare, Flemingsberg 24 maj

2016               Presentation av “Diagnostic Prediction Using Discomfort Drawing with IBTM” +

poster på Machine Learning in Health Care Conference, Los Angeles 19 aug

2016               Moderator Internationellt nackskadeseminarie, Gävle 7-9 okt       

Forskarhandledning

2010-             2 registrerade doktorander + 4 antagna i forskarskola i allmänmedicin

Huvudhandledare för 27 godkända och 4 pågående specialistläkar-/examensarbeten

+ 16 godkända och 6 pågående examensarbeten på KI läkarlinje

Som koordinator KI läkarprogram övervakat ytterligare ett 70-tal forskningsrapporter på avancerad nivå huvudsakligen inom området allmänmedicin och ortopedi

 

Huvudhandledare för följande godkända forskningsrapporter på avancerad nivå

Examensarbete på läkarlinjen Ki (e) respektive ST-läkararbete (s)

2010 e            Lisa Clark                              Knee pain in runners, a lumbosacral region issue?

2010 e            Klas Emanuelson                  Knee pain in runners, a back problem?

2011 s            Johanna Hellström                Är långdistanslöpning en riskfaktor för att utveckla knäartros? - En litteraturstudie

2011 s            Josefin Ylitalo                       En gång motionär, alltid motionär?

2011 s            Annika Weiderling                Time in range och kontroll av protrombinkomplex

2011 s            Khalid Hasouna                     Utvärdering av livsstilgruppens arbete på Handens vårdcentral

2012 e            Mattias Stockhaus                 Irritable bowel syndrome - a spinal problem?

– a new view on the possible pathophysiology and diagnostic methods of IBS

2012 e            Sofie Sidén                            Evaluation of the preliminary Patellofemoral pain and

Osteoarthritis Outcome Score – PFOOS ― a new patient reported outcome

2012 s            Huda Asmaro                        Ryggbesvär hos patienter vid Trångsunds vårdcentral.

Behandling av och prognos hos patienter som utreds med magnetkamera av ländrygg.

2012 e            Anders Dahlén                      Irritable bowel syndrome from behind

– a new perspective on possible pathophysiology and clinical procedures?

2012 s            Alice Hervius                        Korrelation mellan upplevd livskvalitet och objektiva mått som kan påverka hälsan i primärvården

2012 e            Anna Claesson                      Correlation of MR imaging findings of intervertebral disc

water content and disc height with self-rated pain, quality of life, and disability

2012 e            Erika Sjövald                         Agreement between clinical assessment of nerve involvement and grading of intervertebral disc protrusion among patients referred for MRI of the spine

2012 e            Carolina Claesson                 Correlation between quality of life and self-rated pain and disability among patients referred to MRI of the spine

2012 s            Martin Sjölin                         Plantar fasciit. Evidens för behandling med formgjutna skoinlägg

  

2012 s            Rania Hanna Chabo              Behandling av impetigo på Salems Vårdcentral år 2010-

2011

2013 s            Anette Ramström                  Halsomfång - ett användbart mått för vårdcentralen som markör för hjärtkärlsjukdom?

2013 s            Gizie Mekoya                        Handläggning av patienter med långvarig smärta på Östra

Vårdcentralen

2013 s            Christian Lönn                      Depression. Diagnostik, utredning och behandling på

Salems Vårdcentral 2012

2013 s            Fotini Eleftheriadou              Registrering av kvalitetsindikatorer avseende patienter med KOL på Tensta Vårdcentral under 2012

2013 e            Kerstin Nordbeck                  Förskrivares attityder till fysisk aktivitet på recept (FaR)

2013 e            Elisabet Stalder                     Kronisk smärta i primärvården, Jämförande studie av diagnoser bland kvinnor och män

2013 s            Linda Moris                           Effekter av en hälsokurs hos patienter med nedsatt glukostolerans eller typ-2 diabetes efter hjärtinfarkt

2013 e            Helena Wallin                       Agreement between pain drawings, discomfort drawings and pain questionnaires used to identify neuropathic pain in patients with chronic pain

2013 s            Lovisa Elinder Grönlund      Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

2013 s            Mariam Salam                       Diabetes typ 2 – måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

2014 s            Rozalija Avramovic              Livskvalitet enlig EQ-5D hos patienter med gonartros

En jämförelse mellan manliga och kvinnliga patienter

2014 s            Helene Nordh                        Behandling av akut mediaotit - följer vi riktlinjerna på

Tumba Vårdcentral?

2014 s            Magnus Edlund                     Noteras sexualvanor i journalen vid cystit? - En retrospektiv journalgenomgång vid Råcksta-Vällingby närvårdsmottagning

2014 s            Ingela Liljebjörn                   Fysisk aktivitet på Recept. Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge?

2014 e            Jenny Björnberg                    Interexaminer reliability in clinical examination tests in

the assessment of patellofemoral pain syndrome

2014 e            Johanna Linander                  Patellofemoral pain syndrome – a neurological disorder originating in the lumbar spine?

2014 e            Sonia Malmcrona                  Whiplashtrauma och ligamentskador

2014 s            Ingela Granberg                    Fysisk aktivitet på recept (FaR®) och dess användning

2014 s            Lucie Crawford                     Kan artrosskola enligt Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA) leda till minskad smärta?

2014 s            Tarek Abdulaziz                    Patienter med diabetes typ 2 på ÄltaPraktiken, uppnår de målblodtryck?

2014 s            Thomas Westin                      Finns det evidens för att stretching kan rekommenderas som behandling av tennisarmbåge?

2014 s            Sofie Blumé                          Patellofemoral smärta

2015 s            Behnaz Tabibzadeh               Osteoporosscreening på Huvudsta vårdcentral

2015 e            Johan Karlsson                      Förhållande mellan grad av smärtsensitisering och självskattad livskvalitet hos patienter med långvarig smärta

2016 s            Jan Stenberg                          How does vital signs with highest degree of triage at the medical emergency departement affect in-hospital mortality in adult patients?

2016 s            Kristoffer Skog                      Påverkar FaR till diabetiker deras BMI och midjemått?

  

2016 e            Orzala Pazham                      Sensorisk störning i cervikala segment hos patienter med fibromyalgi?

 

Huvudhandledare för följande pågående forskningsprojekt på avancerad nivå

2014 s            Mårten Trotzig                      Achillodyni

2014 s            Anna Hansson                       Akillodyni – ett ryggproblem?

2015 e            Christos Saripanidis              Anhörigas upplevelse av nationell webbaserad patientinformation, riktad till patienter som har varit med om pisksnärtstrauma.

2016 e            Zahra Ghariblaki                   Sensorisk störning i cervikala segment hos patienter med fibromyalgi?

2016 s            Stephen Riley                        Make My Day: Valuebased, Client-centered and ICT- supported primary and secondary stroke prevention and rehabilitation after stroke

2016 e            Jesper Hammarberg              Achilles tendinopathy – patophysiologi and prevention

2016 s            Ameen Hady                         Pramipexol som behandling mot Restless legs?

2016 e            Tove Karlsson                       Korrelation mellan kliniska undersökningsfynd MRT- fynd i belastat läge hos personer med besvär efter nackdistorsionsvåld

2016 e            Gustav Strihagen                   Reliabilitet i kliniska undersökningsfynd hos personer med besvär efter nackdistorsionsvåld

 

Lärobok

Bertilson (2002) Att diagnostisera kluriga fall (To diagnose difficult cases), ISBN 91-86327-58-5, kursbok på bland annat KI läkar-och fysioterapilinje

 

Publikationer i refereegranskade tidskrifter

     Reliability of clinical tests in the assessment of patients with neck/shoulder problems – impact of history. Bertilson BC, Grunnesjö M, Strender LE. Spine. 2003 Oct 1;28(19):2222-31

     Inter-examiner reliability in the assessment of low back pain (LBP) using the Kirkaldy-Willis Classification  (KWC).  Bertilson  BC,  Bring  J,  Sjöblom  A,  Sundell  K,  Strender  LE. Eur Spine J. 2006 Nov;15(11):1695-703

     Pain drawing in the assessment of neurogenic pain and dysfunction in the neck/shoulder region: inter-examiner reliability and concordance with clinical examination. Bertilson B,

Grunnesjö M, Johansson SE, Strender LE. Pain Med. 2007 Mar;8(2):134-46

     Assessment of nerve involvement in the lumbar spine: agreement between magnetic resonance imaging, physical examination and pain drawing findings. Bertilson BC, Brosjö E, Billing H, Strender LE. BMC Musculoskelet Disord. 2010 Sep 10;11:202.

     Correlation of MRI findings of intervertebral disc water content and disc height with self-rated quality of life, pain, and disability. Bertilson BC, Claesson A, Claesson C, Sjövald E. British Journal of Medicine and Medical Research, Feb 2014.

     Irritable bowel syndrome –  a neurological spine problem? Bertilson, BC Heidermark A, Stockhaus M. British Journal of Medicine and Medical Research, June 2014

     Synovial  Neuronal  Changes in Knee Joint  Osteoarthritis.  Haq Nawaz,  Masood  Umer, Shahryar Noordin, Bo Christer Bertilson, Jian Li, Aisha Siddiqah Ahmed, Mahmood Ahmed.

Open Journal of Rheumatology and Autoimmune Diseases Vol.6 No.2, 2016 May 27

     The Pain drawing as an instrument for identifying cervical spine nerve involvement in chronic whiplash associated disorders, Bernhoff G, Landén Ludvigsson M, Peterson G, Bertilson BC, Elf M, Peolsson A. Journal of pain Research, 2016 May 30

    Diagnostic Prediction Using Discomfort Drawing with IBTM, C. Zhang, H. Kjellström, C.H.

Ek and B. C. Bertilson, JMLR W&C Track Volume 56, Proceedings of Machine Learning for

Healthcare 2016

  

     A Swedish version of the General Medical Council's multisource feedback questionnaires for physicians.  A psychometric analytical approach, Olsson JE, Wallentin VY, Toth-Pal E, Ekblad S, Bertilson BC, submitted

     How do vital signs with highest degree of triage at the medical emergency department affect in-hospital mortality in adult patients? Stenberg J, Olsson JE, Bertilson BC, submitted

     Multimorbidity among patients with back pain. A study of records at a Swedish primary health care centre. Olofsson H, Carlsson L, Bertilson BC, submitted

    Diagnostic Prediction Using Discomfort Drawings. Cheng Zhang, Hedvig Kjellstrom, Bo C.

Bertilson, submitted

    Patellofemoral pain syndrome – a sign of nerve involvement with origin in the lumbar spine?

Blumé S, Björnberg J, Linander J, Bertilson BC, submitted

     

Medicinska publikationer i ej refereegranskade tidskrifter, urval

     Bertilson B, Nemeth G and Eriksson E (1990) Löparknä, forskningsrapport Ortopedkliniken, KS

    Bertilson and Grunnesjö (1990-92) Idrottsmedicinsk frågespalt, Medicinska bullbladet

    Bertilson (1997) Erg-o-sitter, studierapport publicerad via Erg-o-sitter AB i flertal tidskrifter

    Bertilson (2001) Food poisoning makes trip anything but plain sailing, fältstudie publicerad i

Salt Lake Tribune

     Bertilson (2002) Innehållsrik smärtkongress med katastrofkänning, Kongressrapport från Int. congress on Myopain, Portland, Oregon, USA, Medicinskt forum 2/2002

    Bertilson  (2003)  Besvärsritning  –  en  pilotstudie  på  FK  huvudkontor,  FoU-rapport

Försäkringskassan, Stockholm

     Bertilson (2005) WAD gäller?, Kongressrapport från Int. Trauma Congress, Breckenridge, Colorado, USA, Medicinskt Forum 2/2005

    Bertilson (2006) Akut omhändertagande av whiplastraumafall, Manualen nr1/2006

     Bertilson och Bring (sep 2016) Försäkringsbolagens personskadereglering, En studie bland nackskadade inom Personskadeförbundet RTP,

http://www.rtp.se/vasteras/documents/rapport.pdf

     Nationellt   uppdrag   –   Smärta   (nov   2016)   SKL   rapport   ISBN   978-91-7585-444-1, http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/nationellt-uppdrag-smarta.html

 

Medicinska intervjuer och TV-/nätinspelningar, urval

    Vi måste lära oss att lyfta rätt – …, Hemmets veckotidning, jan 1998

    Den onda ryggens Sherlock Holmes, Ryggtidningen 2/2003

    Slumpen gör ingen fet, Privatläkartidningen

    WAD-kommissionens rapport, Manualen 2005

    Läkarna borde lyssna mer på patienterna!, Året runt 23/2006

    En bild säger mer än tusen ord, AHA 2007

    Snabb diagnos när patient ritar smärta, Dagens medicin feb 2009

    Besvärsteckning och sporrar avslöjar nervsmärtan, Medicinsk access 2/2009

    MR-kameran avslöjar inte alltid nervsmärta, Medicinsk vetenskap 2/2009

    MR-bilder missar ofta patienter med ryggont, Dagens medicin 7/2009

    Avhandling om sambandet mellan nervpåverkan med ursprung i ryggraden och patienters        diffusa smärtor och besvär, Distriktsläkaren 4/2009

    Avslöja nervsmärtan med en besvärsteckning, Apotekets hemsida 2011

    Fibromyalgins gåta, utbildningsavsnitt Kunskapskanalen 2013

    Arga doktorn, avsnittet om Patrik ”Nu har den stora stenen…försvunnit”, sep 2013

    Nack-skulderdiagnostik, utbildningsavsnitt på nätet, 2015

    Omhändertagande av nackskadade, SVT, 2016

    

Pågående samarbeten – nationellt och internationellt, urval

     Kungliga tekniska högskolan (KTH), Prof. Hedvig Kjellström, Cheng Zhang mfl avseende utveckling av e-hälsoapplikation med stordataanalys för effektivare smärtdiagnostik genom strukturerad patientdriven bedömning och automatiserat beslutsstöd

     eHälsoinstitutet,   Linnéuniversitetet,   Kalmar,   Prof.   Göran   Petersson   mfl   avseende hälsoinformatik och automatiserad patientmedverkan i primärvård

    SLL, KTH och Stockholms Universitet (SU) avseende ansökan Horizon 2020 ”Samhälleliga

utmaningar – patientprocesser”, Elisabet Blaus Rendahl, Björn af Ugglas, Ozan Öktem

     Västra Götalandsregionen (VGR), Doc. Maria Larsson Primärvårdschef Forskning- och Utveckling, avseende Interdisciplinär smart elektronisk handläggning och forskning för muskuloskeletal smärta

    Folktandvården Stockholms län, Doc. Britt Hedenberg Magnusson, Klinikchef, och Patrik

Wahlberg, avseende patientmedverkan i journalföring via nätet

     Immunologkliniken KS, Prof. Ola Winqvist, för forskning avseende dercum, fibromyalgi, irritabel tarm mm

     Centrum  för  teknik  i  medicin  och  hälsa  (CTMH)  och  pv  chef  Leon  Sylverberg  för effektivisering av primärvård särskilt Lättakutmottagningar, ,

     Utvecklingsavdelningen   Hälso-   och   sjukvårdsförvaltningen   (HSF)   Stockholm,   Björn Wettermark,  Jan  Hasselström,  Marina  Taloyan  mfl  avseende  registerforskning  stora folksjukdomar som kronisk ospecifik smärta, kardiovaskulär sjukdom etc

    Medrave Software AB, Per Stenström avseende Utvecklingsdriven innovation steg 2 (UDI2)

för digital patientmedverkan i primärvård

     TMC International radiology, Hans Billing och Henrik Agrell för utveckling av app för patientmedverkan och beslutsstöd till remitterande läkare och radiolog samt uppbyggnad av internationell databas för stordataanalys

     Sjuksköterske-    och    distriktsköterskeutbildningen,    Lektor    Päivi    Kalla    avseende patientupplevelse i vården

     Experio Lab, Landstinget i Värmland, Dr Björn Hansell mfl, avseende utveckling av app för patientmedverkan i vården för säkrare och effektivare dokumentation och beslutsstöd

     Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) Stockholm, Doc. Eva Andersson avseende effekten av fysisk aktivitet på hälsa och välmående

    Psykologprogrammet KI, Professor Solvig Ekblad ang smärta hos flyktingar i primärvården

    Ek-gruppen Södertörn, för vidareutbildning av läkare och övrig personal

     Uppsala universitet, Prof. Mostafa Ghaffari mfl avseende forskning kring prevention av vanliga sjukdomar som orsakar sjukfrånvaro

    Ortopedkliniken KS, Docent Paul Ackerman mfl för forskning avseende senor och muskler

     CLEOS – San Franciso och KI, Prof David Zakim och Prof Carl-Johan Sundberg avseende automatiserat beslutstöd i vården

    Medserena radiological clinic, London, Prof Francis Smith, för forskning avseende belastad

MR jämfört med konventionell obelastad dito

     FONAR, USA, Dr Scott Rosa mfl avseende forskning med Upright MRI för att följa utveckling av neurodegenerativ sjukdom efter skalltrauma/nackdistortionsvåld

     The International Consortium for Health Outcomes Measurement (ICHOM), Thomas Kelley mfl för utveckling av internationell standard för utvärdering av vård ospecifik smärta, IBS mm

    Stanford University School of Medicine, Prof. Sean Mackey mfl angående smärtforskning

  

Samarbeten med patientföreningar

    Reumatikerförbundet

    Nackskadeförbundet

    Personskadeförbundet RTP

    Svensk dystoniförening

    Svenska ryggföreningen

    Triggerpunktföreningen

     Personskadeföreningen Nack, Rygg & Hjärnskadades rätt till utredning & diagnos efter       trauma

   

Fondmedel beviljade

1988               Sveriges Riksidrottsförbund, för studie om löparknä           4.500

2000               Astra stipendium i allmänmedicin, för studiekvalité           50.000

2005               ALF, för studie om diagnostiska metoder                            3 månaders lön

2009               Pfizer, för smärtforskning i primärvården                            400 000

2011               Pfizer, för utveckling av digital patientanamnes                  300.000

2014               Vinnova “Mentor for research program”, mentor 1 år + 30.000 i resemedel

2015               KI Innovations, för app om patientmedverkan                     200.000

2015               Vinnova UDI steg 1, strategisk utveckling av patientapp    440.000

2015               Reumatikerförbundet, forskning kring Dercum                   50.000

2015               Dercumförbundet, forskning kring Dercum                         50.000

2016               KI/SLL Projektmedel fysiska lärandemiljöer                      880.000

2016             KI Innovations, vidareutveckling digital patientmedverkan 80.000

2016               Innovationsfonden VGR, för Effektivare smärtdiagnostik  500.000

 

Urval av pågående studier/artiklar

     Anpassning av General Medical Councils Multi Source Fedbacks-enkäter för läkare till svensk kontext. Översättning och kvalitativ analys. Artikel under bearbetning.

    Interexaminer reliability in the assessment of spinal MRI. Klinisk studie, data insamlade.

    The fibromyalgia conundrum. Doktorandprojekt.

    Chronic pain in primary care. Doktorandprojekt.

    The dercum conundrum. Klinisk studie i samarbete med Immunologen KS, data insamlade.

    Physical therapy for arthrosis of hip and knee. Klinisk studie, datainsamling pågår vid AVC.

     The effect of a physical activity programme on anthropometric body measurements. In cooperation with GIH. Klinisk studie, data insamlade.

    Achillodyni hos löpare – ett ryggproblem? Klinisk multicenterstudie med ortopedkliniken KS

samt kliniker i England och Danmark, etikgodkänd.

     Ligament injuries and neurodegenerativ disease after head-/neck injury. Studie på patienter med nackdistortion, samarbete med Medserena lab i London.

    Upplevd smärta hos flyktingpatienter i primärvården – förståelse, farhågor och förväntningar.

En kvalitativ intervjustudie, samarbete med Prof Solvig Ekblad och psykologprogrammet KI

 

Övrigt

    Flerfaldig segrare i Lidingöloppet, svensk mästare i hinderlöpning, terränglöpning, 400, 800,

1500, 2000m, 3000m och duathlon som ungdom, junior respektive veteran, senast år 2016

    Stipendiat, premedicinska studier vid Brigham Young Univ, USA 1974-1975, nära 4.0 GPA

    Biskop i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga sedan år 2000

     Organisatör/föreläsare vid hundratals ungdoms- idrotts- och scoutaktiviteter samt antivåld-, antidrog- och antidopingaktioner i skolor

     Av Svenska Scoutförbundet tilldelad “Förtjänstmärket i brons” för långt och förtjänstfullt ledarskap

     Klinisk    erfarenhet    av    över    100.000    patientbesök    –    majoriteten    komplicerade smärtutredningsfall

    Ingen sjukdag eller hel dags frånvaro sista 25 åren

     Gift med Nancy, född Wennerlund, sedan 1978, 6  barn i åldrarna 22-35 år, äldsta sonen disputerad på KTH i ämnet teknisk fysik, 12 barnbarn

  

Bilaga 4.

 

CV för Gunilla Bring 1942-09-02  

 

Examina

Leg veterinär 1968 

Läkarexamen 1974

Leg läkare 1976

Specialistkompetens i rättsmedicin 1980

Med dr i allmänmedicin 1996 (”Whiplash-relaterade skador och följdtillstånd”)

    

Tjänsteförteckning

Efter veterinärexamen diverse vikariat fram till 1974

Efter läkarexamen tjänstgöring som underläkare på olika vikariat (AT-)

Från september 1976 tjänstgöring som rättsläkare i Umeå, förutom randtjänstgöring som distriktsläkare och vid ortopedisk klinik sammanlagt 8 månader, fram till 1990, därefter forskarstudier och privat verksamhet till 1998  

Seniorforskare vid Belastningsskadecentrum, Arbetslivsinstitutet 1998 – 2003 

Klinisk och forskningsrelaterad erfarenhet av patienter med nack- och ryggproblematik, långvarig smärta och kognitiva funktionsnedsättningar

 

Ingick under 1990-talet i en specialistgrupp med läkare, sjukgymnaster och beteendevetare som i ett samarbete mellan Socialstyrelsen och RTP utarbetade ett vårdprogram vid whiplashrelaterade besvär. Samma grupp arrangerade under tre år i följd (1990, 1991 och

1992) nationella symposier om whiplashrelaterade problem, då också som redaktör för dokumentationer från dessa symposier. Författare och medredaktör för två patienthandböcker som utgavs i RTP:s regi på 1990-talet, dels en om whiplashskador, dels en om hjärnskakning.

Under många år varit sekreterare i Svensk Förening för Ortopedisk Medicin, en läkarförening, associerad till Svenska Läkarsällskapet som verkat för tillvaratagande av kliniska och framför allt diagnostiska kunskaper om patienter med smärta och andra besvär från rörelseapparaten, och där nackskadeproblematiken varit central under de senaste 30 åren.
 

Relaterat till målgruppen med whiplashrelaterad problematik och då framför allt med inriktning på förklaringsmodeller och diagnostik av kronisk dysfunktion inklusive svår smärta, samt jämförelse med icke traumarelaterade nackbesvär var undertecknad handledare för doktorander och övriga forskare på Belastningsskadecentrum under åren där. 

Vetenskapliga arbeten, rapporter

Originalarbeten

Hildingsson C, Wenngren B-I, Bring G, Toolanen G. Oculomotor problems after cervical spine injury. Acta Orthop Scand 1989;60:513-516  

Bring G, Westman G. Chronic posttraumatic syndrome after whiplash injury. Scand J Prim

Health Care 1991;9:135-141

Jónsson H Jr, Bring G, Rauschning W, Sahlstedt B. Hidden cervical spine injuries in traffic accident victims with skull fractures. J Spinal Disorders 1991;4:251-263

Bring G, Björnstig U, Westman G. Gender patterns in minor head and neck injuries: An analysis of casualty register data. Accident Analysis & Prevention 1995;28:359-369

Bring G, Liliequist B, Hamberg J, Westman G. Chronic whiplash-associated disorders - radiographic investigation, and clinical evaluation of segmental function of the cervical spine (Submitted)

Bring G, Bring J, Westman G. Post-traumatic symptoms after mild-moderate head or neck injury. A 2-year follow-up questionnaire study of casualty register patients. (Submitted)  

Bring G, Jónsson H Jr, Hamberg J, Cajander S, Rauschning W. Pathoanatomical changes of brachial plexus and C5-C6 following whiplash-type injury: A case report. J Whiplash & Related Disorders (in press)  

 

Abstracts

Bring G, Jónsson H Jr. Cervical spine injuries in forensic trauma victims studied with cryosectioning. Hygiea 1988;97:267

Jónsson H Jr, Sahlstedt B, Bring G. Radiographically occult cervical spine lesions in fatal head injuries. Acta Orthop Scand 1989; Suppl 231:41  

Petrén-Mallmin M, Jónsson H Jr, Sahlstedt B, Bring G. Occult cervical spine lesions in craniocerebral trauma. Radiology 1989;173:29  

Jónsson H Jr, Bring G, Sahlstedt B, Petrén-Mallmin M. Magnetic resonance tomography in cervical spine injuries. Hygiea 1989;98:279

Bring G. Pathoanatomy and X-ray findings of the cervical spine in fatal traffic accidents.1:st intereuropean symposium on the whiplash syndrome 901208 i Oslo. Alkan T (ed), Oslo 1991:1-4

Bring G. Whiplash-skadeprevention - måste den anpassas till kvinnors skademönster? 8:e nordiska kongessen i Trafikmedicin, Göteborg 16-19 juni 1994

Bring G. Posttraumatisk huvudvärk - är den cervikogen? Ryggdagar i Västerås 2-4 mars 1995:77-80

Bring G, Bring J. Letter to the Editor. Spine 1995;20:624-625

Bring G and Westman G. Posttraumatic symptoms after mild-moderate head or neck injury. I: Symposium om Klinisk forskning i Norrland, Lövånger 12-13 januari 1996, Umeå Universitet och Umeå Sjukvård:15  

Bring G, Thunberg J, Johansson H. Pathophysiological mechanisms behind chronic musculoskeletal pain. IFOMT 2000 Conference Proceedings, Perth, Nov 2000.   

 

Översiktsartiklar

 

Bring G. Nackskador är ofta orsak till kronisk huvudvärk. Läkartidningen 1985;82:3487-3488

Bring G. Whiplash - en litteraturöversikt. Nackskadesymposium 850212 i Åre. Folksam (ed) 1986:85-95

Bring G. Ortopedmedicinsk diagnostik och sammanfattning av dagens program. I: Symposium om whiplashskador 901123 i Stockholm. Bring (red), Skandia, Stockholm 1992:39-42

Algers G, Bring G. Främre fusion som behandling av segmentrelaterad rörelsesmärta. I: Symposium om whiplashskador 911011 i Stockholm. Bring (red), Astra, Södertälje 1992:27-32

Bring G. Sammanfattning av tidigare whiplash-symposier. I: Symposium om whiplashskador 921106 i Stockholm. Bring (red), Länsförsäkringar, Stockholm 1992:7-19

Bring G. Att få en nackskada - medicinska och psykologiska följder och behandling. I: Whiplashskada - pisksnärtskada. Handbok för skadade, anhöriga och personal. Sandquist C (red), Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, Stockholm 1992:5-56  

Bring G, Bring J. Hur det osannolika blir sannolikt – Om sambandsfrågor i skadeståndsmål. Advokaten 1994;(2):58-61  

Bring G. Posttraumatisk huvudvärk – den dubbla förbannelsen. I: Huvudvärk - aktuellt om migrän och andra former av huvudvärk, Nr 5. Frederiksen B (red), Allenburys, Göteborg 1995:12-17 

Bring, Gunilla. Whiplashrelaterade skador och följdtillstånd – biomedicinska aspekter på ett mångfacetterat problem. Doktorsavhandling, Umeå universitet 1996

Bring, Gunilla. Whiplash-associated injuries and disorders – biomedical aspects of a multifaceted problem. Arbete och Hälsa, Nr 2000:13, Arbetslivsinstitutet, Stockholm  

Bring J, Bring G. Pisksnärtskador kniviga försäkringsärenden. Sannolikhetsresonemang i skaderegleringen. Läkartidningen 1996;93:2852-2854 och i Perman, Einar (red):

”Försäkringsmedicin” – Särtryck av en serie artiklar ur Läkartidningen 1996

Bring G. Att vilja tillhöra och samtidigt vara fri och skapande. I: Bring G m fl (red). Kvalitativ metod som praktik. Erfarenheter av att forska kvalitativt vid medicinsk fakultet. Studentlitteratur, Lund, 1999: 35-48  

 

Planerings-, redaktörs- och sakkunniguppdrag

Whiplashsymposier i Stockholm:

90-11-23 (RTP, Skandia, m fl)

91-10-11 (RTP, Astra, m 11)

92-11-06 (RTP, Länsförsäkringar, m fl)

Whiplashskada – pisksnärtskada, handbok för skadade, anhöriga och personal (RTP, m fl) l:a upplagan 1992, 2:a, reviderade upplagan 1997  

Vårdprogram för personer med whiplashrelaterade tillstånd (RTP, Socialstyrelsen, Linköpings universitet, m fl) 98-02-20  

Förordnad som sakkunnig i Norge, Sverige och Finland i sammanlagt över 30 huvudförhandlingar 1994-1998 i skadeståndsmål angående whiplashskador  

Bring G, Nilsson B, Westman G, Emmelin M, Hammarström A, Johansson E, Stenberg H, Ternulf-Nyhlin K, Dahlgren L. Kvalitativ metod som praktik. Erfarenheter av att forska kvalitativt metoder vid medicinsk fakultet. Studentlitteratur, Lund, 1999  

Har referee-uppdrag av chefredaktören för Accident Analysis and Prevention (sedan 1995), för Manual Therapy (sedan 1996), Scand J Soc Med och Scand J Primary Health Care (sedan 1998)

Av flertalet hovrätter i Sverige, alltsedan 2010, framhållen som en av Sveriges ledande whiplashexperter och som sakkunnigt argumenterat mot den av försäkringsbolagens medicinska rådgivare konstruerade ”traumatiska principen” 


Bilaga 5.

 

Olle Bunketorp - CV inför betygsnämnd KTH 150508 

Olle Bunketorp - yrkesmässig och akademisk bakgrund samt uppdrag 

1966       Civilingenjör, Teknisk Fysik, Chalmers TH, med examensarbete i ämnet Hållfasthet

1976       Legitimerad läkare

1982       Specialist i ortopedisk kirurgi

1983       Medicine Doktor, Göteborgs Universitet

1986       Docent i trafikmedicin, Göteborgs Universitet

1990       Kompetensförklarad för professuren i Personskadeprevention (fd Trafiksäkerhet) vid Chalmers Tekniska Högskola

2007       Överläkare i ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset  

1.    Under flera år av medicinstudierna undervisat teknologer i ämnet mekanik på Institutionen för mekanik vid

Chalmers TH.

2.    Under 1980- och 90-talet undervisat i biomekanik inom blivande ortopedspecialisters SK-program i Sverige.

3.    Sedan 1980-talet handlett doktorander, varit opponent/betygsnämndsledamot/sakkunnig vid ett flertal akademiska avhandlingar och docentförordnanden, varvid ämnet i de flesta fall handlat om skaderisker, skademekanismer och konsekvenser vid/av whiplashrelaterat våld.

4.    Utvecklat målsättning, arbetssätt och ansvarat för Trafikskaderegistret vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

sedan 1979.

5.    Regional remissinstans för patienter med whiplashrelaterade besvär sedan 1980-talet.

6.    Konsult i ortopedi på fd Nackskademottagningen, Arbetsrehabcentrum, Göteborg sedan 1990-talet.

7.    Konsult i ortopedi på Multidisciplinärt Smärtcentrum SU/Östra, Göteborg sedan 1990-talet

8.    Sakkunnig för Vägverkets utveckling och implementering av det nationella registret för trafikolycksfall och trafikskador i Sverige (STRADA).

9.    Utvecklat arbetsrutiner och programkod för registrering av skador i Västra sjukvårdsregionen enligt Västsvenska

Traumaregistret (VESTRA), sedermera det nationella kvalitetsregistret för trauma (KVITTRA).

10.  Genomfört utredning och redovisat mekanismerna för skador på nedre extremiteterna vid kollision mellan bil och fotgängare för EG-kommisionen 1983 (Seminarium: "Biomechanics of impacts in road accidents" in Brussel, 21-23

March 1983).

11.  Remissvar 1988 till Göteborgs sjukvård, planeringsavdelningen beträffande räddning och rehabilitering av trafikskadade med anledning av Landstingsförbundets frågeställningar. a: Vilka eventuella problem och brister

finns i samband med räddningsarbetet vid trafikolyckor? b: Vilka eventuella problem och brister finns i samband

med vård av trafikskadade? Belys frågan utifrån dels vården av lindrigt skadade, dels det långsiktiga rehabiliteringsarbetet av svårt trafikskadade.

12.  Remissvar 1988 till Socialstyrelsen angående "registrering och klassificering av olycksfallsskador inom hälso- och sjukvården".

13.  På uppdrag av Association for the Advancement of Automotive Medicine, USA, 1992, deltagit i arbetet med en kodmanual för gradering av risken för bestående invaliditet pga specifika trafikskador.

14.  På uppdrag av Strömstads kommun 1995, med stöd av Länsförsäkringar AB, utarbetat förslag avseende uppbyggnad och organisering av rehabiliteringsinstans för patienter med whiplashrelaterade besvär.

15.  På uppdrag av Swiss Re (Schweiziskt återförsäkringsbolag för svenska och utländska försäkringsbolag) 1997, tillsammans med neurologspecialist utarbetat undervisningsmaterial och undervisat skadereglerare från

försäkringsbolag i Norden, Tyskland, Holland och Belgien om uppkomsten till och förloppet efter whiplashrela- terade besvär. Riktlinjerna ”Manual for Evaluation of Medical Statements In Litigation of Accidents with Neck

Distorsions” publicerades 1998 och nås på http://www.evama.se/mems/

16.  Varit medicinsk sakkunnig för Vägverkets djupstudier av trafikolyckor sedan 1999.

17.  Varit sakkunnig i ortopedi och biomekanik i den europeiska arbetsgruppen för medicinsk skadegradering på uppdrag av AIS-kommittén hos American Association for Automotive Medicine, sedan 1999.

18.  Varit sakkunnig i ortopedi, biomekanik och whiplashrelaterade besvär i arbetsgruppen som utarbetat riktlinjer för omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär i Västra Götaland, vilka antogs av styrelsen för

Västra sjukvårdsregionen i februari 2003.

19.  Varit medicinsk sakkunnig för EU-finansierade forskningsprojekt på Chalmers TH:s avseende djupstudier av specifika olyckstyper sedan 2003.

20.  Varit sakkunnig i medicinsk skadegradering i den skandinaviska arbetsgruppen för omhändertagande av

trafikolycksfall, sedan januari 2004.

21.  Utvärdering av vårdprogrammet för patienter med whiplashrelaterade besvär i Västra Götaland. Uppdrag av Whiplashkommissionen, hösten 2004. Bilaga till kommissionens rapport maj 2005.

22.  Uppdrag av Riksförbundet för Trafik och Polioskadade att utarbeta en algoritm för bedömning och behandling av långvarig smärta efter whiplashvåld. Klart 2007.

23.  På uppdrag av Sahlgrenska Akademin tillsammans med representanter för Chalmers TH, fordonsindustrin i

Sverige, Autoliv och Vägverket i utarbetat en metod för djupstudie av trafikolyckor. Methodology Development for

Advanced Accident Investigations – INTACT. INTACT Final Report 1.0, november 2010.

24.  Sedan 2011 och fortfarande, representant för Sahlgrenska Akademin i SAFER-s Reference Group Crash och i tillhörande projekt.   


Olle Bunketorp - Originalpublikationer 

1.    Bunketorp O, Jönsson D, Stakeberg H. Erfarenheter av medicinsk intensivvård vid Sahlgrenska sjukhuset.

Läkartidningen 1976;73:1720 -22.

2.    Goldie I, Bunketorp O, Gunterberg B, Hansson T, Myrhage R. Resurfacing arthroplasty of the hip. Archives of

Orthopaedic Traumatic Surgery 1979;95:149-57.

3.    Aldman B, Lundell B, Thorngren L, Bunketorp O, Romanus B. Physical simulation of human leg-bumper impacts.

Proc of the IVth Int IRCOBI Conference on the Biomechanics of Trauma, Göteborg, September 1979. Zurich: IRCOBI secretariat, 1979:232-42.

4.    Aldman B, Thorngren L, Bunketorp O, Romanus B. An experimental model system for the study of lower leg and knee injuries in car-pedestrian accidents. Proc of the 8th Int Techn Conf on Experimental Safety Vehicles, Wolfsburg, October 1980. Washington DC: US Department of Transportation, 1981:841-49.

5.    Bunketorp O, Romanus B. Clinical studies on leg injuries in car-pedestrian accidents. Proc of the VIth Int IRCOBI

Conference on the Biomechanics of Impacts, Salon de Provence, September 1981. Zurich: IRCOBI Secretariat, 1981:235-42.

6.    Bunketorp O, Aldman B, Jonson R, Romanus B, Roos B, Thorngren L. Experminental studies on leg injuries in car-pedestrian accidents. Proc of the VIth Int IRCOBI Conference on the Biomechanics af Trauma, Salon de Provence, September 1981. Zurich: IRCOBI Secreteriat, 1981:243-55.

7.    Stålhammar D, Aldman B, Brismar B, Bunketorp O, Holmgren E., Lindström L, Nygren Å, Romanus B. Injuries caused by biomechanical impacts - continuous evaluation of hospital data. Proceedings of the VIIth Int IRCOBI Conference on the Biomechanics of Impacts, Köln, September 1982. Zurich: IRCOBI Secretariat, 1982:51-60.

8.    Bunketorp O, Romanus B, Aldman B. Hospital-based traffic accident registration and analysis in Göteborg. Proceedings of the 9th Int Techn Conf on Experimental Safety Vehicles, Kyoto Nov 1982. Washington DC: US Department of Transportation, 1983:616-21.

9.    Bunketorp O, Nilsson W, Romanus B. Traffic Accident Registration and Analysis in Göteborg. Proceedings of the VII IRCOBI Conf, Köln September 7-9 1982. Zurich IRCOBI Secretariat (pp 61-75)

10.  Bunketorp O, Aldman B, Romanus B, Thorngren L. Clinical and experimental studies on leg injuries in car pedestrian accidents. Proceedings of the 9th Int Techn Conf on Experimental Safety Vehicles, Kyoto Nov 1982. Washington DC: US Department of Transportation, 1983:376-87.

11.  Bunketorp O. Pedestrian Leg Protection in Car Accidents. An Experimental and Clinical Study. Göteborg: Institutionen för ortopedisk kirurgi II, Göteborgs universitet och institutionen för trafiksäkerhet, Chalmers tekniska högskola, 1983. (Akad avh)

12.  Bunketorp O, Aldman B, Eppinger R, Romanus B, Thorngren L. Experimental study of a compliant bumper system. Proc of the joint STAPP-IRCOBI Conf in San Diego, Oct 1983. Warrendale: Society of Automotive Engineers, 1983:287-97.

13.  Bunketorp O. Skador hos påkörda fotgängare - fordonskonstruktionens betydelse. Rapportsammanställning av föredrag vid forskardagarna i Linköping januari 1984. Linköping: Statens Väg- och Trafikinstitut, 1984:110-25. (VTI meddelande nr 387)

14.  Aldman B and Bunketorp O. Experimental study on human adult pedestrians in frontal impacts. In: Benjamin T.E.A. ed. Proceedings of the seminar "Biomechanics of impacts in road accidents" in Brussel, 21-23 March 1983. (Final report of project S-1, Theme 3, EEC Biomechanics Program). Göteborg: Trafiksäkerhet, Chalmers T.H., 1980 and Brussel: Directorate General Internal Market and Industrial Affairs, 1984 (EUR 8938 en).

15.  Kroon P-O, Bunketorp O, Romanus B. Bicycle accidents in Göteborg, Sweden 1983. Proceedings of the 1984 International IRCOBI Conference on the Biomechanics of impacts, Delft September 1984. Zurich; IRCOBI Secretariat, 1984:37-46.

16.  Bunketorp O. Invaliditet hos påkörda gångtrafikanter. Rapportsammanställning av föredrag vid forskardagarna i Linköping januari 1985. Linköping: Statens Väg- och Trafikinstitut, 1985:178-91. (VTI meddelande nr 433)

17.  Kroon P-O, Bunketorp O, Romanus B. Cykelolyckor - analys av orsaker. Rapportsammanställning av föredrag vid forskardagarna i Linköping jan 1985. Linköping: Statens Väg- och Trafikinstitut, 1985:146-58. (VTI-meddelande nr 433)

18.  Bunketorp O, Romanus B, Kroon P-O, Westfelt J. Barn i trafikolyckor i Göteborg 1983. Rapportsammanställning av föredrag vid forskardagarna i Linköping jan 1985. Linköping: Statens Väg- och Trafikinstitut, 1985: 159-77. (VTI meddelande nr 433)

19.  Bunketorp O, Lindström L, Peterson L, Örtengren R. Heavy protective helmets and neck injuries. A theoretical and electromyographic study. Proceedings of the 1985 Int IRCOBI/AAAM Conference on the Biomechanics of Impacts, Göteborg June 1985. Zurich: IRCOBI Secretariat, 1985:129-38.

20.  Bunketorp O, Romanus B. Hospital-based system for analysis and follow up of traffic accidents and casualties in Göteborg, Sweden. Proceedings of the 1985 PTRC conference, Brighton July 1985. London: PTRC Education and Research Service Ltd, 1985:269-79.

21.  Aldman B, Bunketorp O, Eppinger R, Kajzer J. An experimental study of a modified compliant bumper. Proc of the 10th Int Techn Conf on Experimental Safety Vehicles, Oxford July 1985. Washington DC: US Department of Transportation.

22.  Bunketorp O, Romanus B, Kroon P-O. Head and Neck Injuries in Traffic Accidents In Göteborg in 1983. Proceedings of the 1985 International IRCOBI/AAAM Conference on the Biomechanics of Impacts, Göteborg June 1985. Zurich: IRCOBI Secretariat, 1985:1-16. Även publ. i AAAM Quaterly Journal 1985; 7:31-6.

23.  Kroon PO, Bunketorp O, Romanus B. The protective effect of bicycle helmets - A study of paired samples in a computer-based accident material in Gothenburg, Sweden. Proceedings of the 1986 International IRCOBI Conference on the Biomechanics of Impacts in Zurich 2-4 Sept. Zurich: IRCOBI Secretariat, 1986:249-60.

24.  Karlsson J, Bunketorp O, Lansinger O, Romanus B, Svärd L. Lowering of the Patella Secondary to Anterior Advancement of the Tibial Tubercle for the Patellofemoral pain syndrome. Archives of Orthopaedic and Traumatic Surgery 1986;346.

25.  Hur många skadas i trafiken egentligen? En analys av skillnaden mellan polisens och sjukhusens trafikskaderapportering i Göteborg 1983. Göteborg: Östra sjukhuset och stadsbyggnadskontoret, 1986. (Trafikdata 2/86)

26.  Bunketorp O. The Biomechanics of Sports Injuries. In: Peterson L, Renström P, Hope K, eds. Sports Injuries. London: Dunitz 1986:71-85. (ISBN O-906348-91-9)

27.  Karlsson J, Bunketorp O, Kroon PO, Romanus B. Invaliditet hos barn efter trafikolyckor i Göteborg. Sammanfattningar av föredrag vid VTI:s forskardagar i Linköping 870108-09. Linköping: Statens väg- och trafikinstitut, 1987:295-310. (VTI-meddelande 525)

28.  Olsson I, Bunketorp O, Blåder S, Lindh M, Markhede G, Roamnus B. Nackbesvär efter bilolyckor. Sammanfattningar av föredrag vid VTI:s forskardagar i Linköping 880112-13. Linköping: Statens väg- och trafikinstitut, 1988:111-26. (VTI-meddelande 561)

29.  Sjukhusbaserat analys- och uppföljningssystem för trafikolyckor och trafikskadade. Göteborg: Östra sjukhuset och Stadsbyggnadskontoret, 1988. (Rapport 8/88)

30.  Bunketorp O, Nilsson W, Romanus B, Falk S. The Gothenburg Traffic Injury Register. Proceedings of the Twelfth Int Tech Conf on Experimental Safety Vehicles in Gothenburg, May 29 - June 1, 1989. Available from US Dep of Transportation, National Highway Traffic Saftey Administration (pp 493-99).

31.  Bunketorp O. Neck injuries in traffic accidents in Gothenburg in 1983-1986. Proc of the 1st Scientific Meeting of the Scandinavian Society of Paraplegia p 20 (Abstract).

32.  Olsson I, Bunketorp O, Carlsson G, Gustafsson C, Planath I, Norin H, Ysander L. An In-Depth Study of Neck Injuries in Rear end Collisions. In Cesari, Charpenne, Eds. Proccedings of the 1990 IRCOBI Conferece on the Biomechanics of Impacts. Zurich: IRCOBI Secretariat, 1990:269-80.

33.  Holmdahl L, Jansson B, Haglind P, Bunketorp O, Elmen H, Bogren B. Olycksfallsförebyggande arbete i Göteborg. En investering med möjligheter till betydande besparingar. Göteborgs stad, Miljö och hälsoskydd, 1991. (1991:16) (ISSN 1100-4371)

34.  Byrn C, Olsson I, Falkheden L, Lindh M, Hösterey U, Fogelberg M, Linder L and Bunketorp O. Subcutaneous sterile water injections for chronic neck and shoulder pain following whiplash injuries. Lancet 1993; 341: 449-52.

35.  Bunketorp O, Persson U, Adolfsson L. Trafikolyckornas sjukvårdsekonomiska konsekvenser i Göteborg. Rapport till Trafikkontoret, Göteborg, Februari 1997

36.  Bunketorp O. Methods in trauma triage and scoring. In: Risberg B (ed). Trauma Care - an update. Stockholm, Pharmacia & Upjohn 1996; 45-52 (ISBN 91-85794-32-5)

37.  Andersson AL, Bunketorp O, Allebeck P. High rates of psychosocial complications after road traffic injuries. Injury 1997;28:539-43.

38.  Holmdahl L, Örtenwall P, Bunketorp O. Skadeklassifikation. Läkartidningen 1996 Aug7;93(32-33):2739-42.

39.  Bunketorp O. Pisksnärtsskada - Nutidstrafikens farsot? Läkartidningen 1998;95:3040-2.

40.  Takeuchi K, Bunketorp O, Ishikawa H, Kajzer J. Car-Pedestrian accidents in Gothenburg during ten years. In Charpenne A Ed. Proceedings of the 1998 International IRCOBI Conferece on the Biomechanics of Impact. Zurich: IRCOBI Secretariat, 1998: 87-98.

41.  Hedelin A, Björnstig U, Bunketorp O. Kollektivtrafik i storstadsregion - en fara för oskyddade trafikanter. Olycksanalysgruppen i Umeå, Rapport 76, 1998.

42.  Andersson AL, Bunketorp O. Olycksfall bland alkoholpåverkade cyklister. Vägverket, Borlänge 2000. Publ 2000:75. ISSN 1401-9612.

43.  Andersson AL, Bunketorp O. Cycling and alkohol. Injury, Int J Care Injured 2002;33:467-71.

44.  Hedelin A, Bunketorp O, Björnstig U. Public transport in metropolitan areas – a danger for unprotected road users. Safety Science 2002;40:467-77.

45.  Olsson I, Bunketorp O, Carlsson SG, Styf J. Prediction of outcome in WhiplashAssociated Disorders Using West

Haven-Yale Multidimensional Pain Inventory. Clin J Pain 2002;18:238-44.

46.  Jakobsson L, Norin H, Bunketorp O. Case Study. Whiplash-Associated Disorders in Frontal Impacts: Influencing factors and Consequences. Traffic Injury Prevention 2003;4:153-61.

47.  Silverbåge Carlsson G, Bunketorp O, Jakobsson L, Norin H. Medical and car impact related risk factors for the prognosis of WAD. 47th Annual Proc of the Association for the Advancement of Automotive Medicine 2003;598-601.

48.  Bunketorp O, Jakobsson L, Norin H. Comparision of frontal and rear-end impacts for car occupants with whiplash- associated disorders: symptoms and clinical findings. Proceedings of the 2004 International IRCOBI Conferece on the Biomechanics of Impact, September 22-24, 2004-Graz. Zurich: IRCOBI Secretariat, 2004: 245-56.

49.  Bunketorp O, Lindh M. Uppföljning av patienter med whiplashrelaterade besvär. En enkätstudie för utvärdering av ett vårdprogram för det akuta omhändertagandet. Bilaga till Whiplashkommissionens slutrapport. 2005. http://www.whiplashkommissionen.se/rapporter/rapporter.html

50.  Bunketorp O, Gustafsson Y, Wenneberg B, Jakobsson L, Norin H. Symptoms and signs indicating temporo- mandibular disorders after cervical acceleration-deceleration trauma in car accidents. Proceedings of the 2005 International IRCOBI Conferece on the Biomechanics of Impact, September 21-23, 2005-Prague. Zurich: IRCOBI Secretariat, 2005;419-22.

51.  Andersson AL, Dahlbäck LO, Bunketorp O. Psychosocial aspects of road traffic trauma – benefits of an early intervention? Injury 2005;Aug 36(8):917-26.

52.   Olofsson E, Andersson AL, Bunketorp O. Children and adolescents injured in traffic. Psychological consequences: a literature review. Acta Paediatr. 2009;98:17-22.

53.  Örtenwall P, Bunketorp O. Scoring, triage och kvalitetskontroll. In: Lennquist S (ed). Traumatologi. Stockholm, Liber AB 2007; 501-6 (ISBN 978-91-47-05216-5).

54.  Severinsson Y, Bunketorp O, Wenneberg B. Jaw symptoms and signs and the connection to cranial cervical symptoms and post-traumatic stress during the first year after a whiplash trauma. Disabil Rehabil. 2010;32:1987-98.

55.  Olofsson E, Bunketorp O, Andersson AL. Children at risk of residual physical problems after public road traffic injuries - A 1-year follow-up study. Injury. 2012;43:84-90.

56.  Liljegren E, Fagerlind H, Hagström L, Martinsson J, Viström M, Sander U, Andersson A-L, Bunketorp O, Lökensgård B, Wrige A, Östlund M. Methodology Development for Advanced Accident Investigations – INTACT. Gothenburg, Report from Chalmers University of Technology, november, 30 2010.

57.  Bunketorp OB, Elisson LK. Cervical status after neck sprains in frontal and rear-end car impacts. Injury Int J 2012;43:423-30.

58.  Olofsson E, Bunketorp O, Andersson A-L. Trafikskadade barn och ungdomar riskerar kvarstående psykiska och psykosociala problem – möjliga riskfaktorer. Socialmedicinsk tidskrift. Manuskript 898-1934-2-SM DOC, 2012 0726.

59.  Olofsson E, Bunketorp O, Andersson A-L. Helmet use and injuries in children’s bicycle crashes in the Gothenburg region. Presented at the International Cycling Safety Conference in Göteborg November 18-9 2014. Accepted for publication.

 

Bilaga 6.

 

CV för Malin (Margareta) LINDH   

 

Examina

Leg sjukgymnast 1964

Läkarexamen 1983

Med dr i Medicinsk rehabilitering 1977

Leg läkare 1984

Specialistkompetens i Medicinsk rehabilitering 1989

Docentur, Medicinska fakulteten Göteborg 1998

Certification of European standard in Physical and Rehabilitation Medicine, 2005

    

Tjänsteförteckning

Efter läkarexamen, i Göteborg, AT och ST tjänstgöring 1983-1989 på Medicinsk rehabiliteringsklinik, Ortopedisk klinik, Långvårdsklinik, Medicinsk klinik, Psykiatrisk klinik , Neurologisk klinik och därefter:  

Medicinsk Rehabilitering, inkl Neurologisk klinik, Sahlgrenska sjukhuset 89-91

Rygghälsan, Göteborgs sjukvård, 91-94. Överläkare.

Arbetsrehabcentrum inklusive Nackskademottagning, 1994-2006. Överläkare och med ledningsposition som metod- och utvecklingsansvarig

Rehabiliteringsmedicin med inriktning Neuro 06-10. Överläkare. NeuroOptima AB. Rehabiliteringsläkare vid Rehabprogram för individer med rehabiliteringsbehov efter stroke och förvärvad hjärnskada, 2009-   

Rygghälsan innebar ett samarbete med Försäkringskassan för tidig bedömning, utredning och arbetslivsinriktad rehabilitering för patienter med nack- och ryggproblematik av olika genes.

Arbetsrehabcentrums (ARC) verksamhet fokuserade på bedömning, utredning, rehabilitering vid långvarig smärta och psykiska funktionshinder. Utredningar beställdes i stor omfattning av Försäkringskassan.  

Nackskademottagningen inom ARC handlade patienter med whiplashrelaterad problematik såväl subakut som vid långvariga resttillstånd.  

Rehabiliteringsmedicin, Neuro med fokus på arbetsförmågebedömning och utredning av patienter med kognitiv dysfunktion efter hjärnskada.  

NeuroOptima AB. Rehabiliteringsprogram för individer efter stroke och hjärnskada, se NeoroOptimas hemsida på nätet   

Klinisk och forskningsrelaterad erfarenhet av patienter med nack- och ryggproblematik, långvarig smärta och kognitiva funktionsnedsättningar 

Relaterat till målgruppen med whiplashrelaterad problematik inkluderande kognitiv dysfunktion var undertecknad projektledare för en specialistgrupp för utarbetande av ett vårdprogram vid whiplashrelaterade besvär. Riktlinjerna/Vårdprogrammet låg färdigt 2003 och introducerades i Västra Götalandsregionen ”Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär” - riktlinjer för Västra Götalandwww.vgregion.se/whiplash

 

Tillsammans med ortoped Olle Bunketorp utförde undertecknad en 1-års uppföljning av patienter som sökt akut efter utsatthet för whiplashvåld för publicering i Whiplashkommissionens arbete 2005. ”Uppföljning av patienter med whiplashrelaterade besvär”. I Whiplashkommissionens slutrapport, 2005, bilaga 4, sid 156-194. 

På uppdrag av RTP, Riksföreningen för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, utarbetade undertecknad tillsammans med främst ortoped Olle Bunketorp ett program för Handläggning av patienter med WAD. RTP’s målsättning var att sprida kunskap ”om smärta i vården” och handläggningsprogrammet förmedlades även som föreläsningsserie under

2009, nio städer från Umeå till Lund. www.rtp.se

Undertecknad har lång erfarenhet av arbetsförmågebedömningar och arbetslivsinriktad rehabilitering. På ARC drev undertecknad också ett projekt i samverkan med Försäkringskassa och Arbetsförmedling, rapporterat 2007, Försäkringskassan.

Lindh M et al: Tidig rehabilitering med inriktning mot arbete. 12 månaders uppföljning av samverkan mellan Arbetsrehabcentrum i Primärvården Göteborg, Försäkringskassan i Västra Götaland och Arbetsförmedlingen i Göteborg. Febr -07, 23 sidor. www.forsakringskassan.se

 

Teambaserat projekt för handläggning av patienter med kognitiva svårigheter efter stroke och traumatiska hjärnskador efter såväl direktvåld som acceleration-decelerationsvåld. Lindh M et al: Kompetenscentrum för Arbetsrehabilitering med neurologisk inriktning. Ett projekt för kunskapsöverföring till primärvården i Västra Götaland för personer med förvärvad hjärnskada i ett arbetsförmågeperspektiv 2009/2010. Projektrapport 2011. Se internet ”PROJEKTRAPPORT Kompetenscentrumför Arbetsrehabilitering”

    

Exempel på Förtroendeuppdrag

Förtroendeläkare Länsarbetsnämnden 1985-86

Ledamot i Socialstyrelsens ämnesexpertgrupp – medicinsk rehabilitering 1990-91

Medlem i Sektorsrådet för Rehabiliteringsmedicin i Västra Götaland 1997-2010

Ledamot i Läkemedelskommittén, Va Götaland 1999 under några år

Ordförande i arbetsgrupp för Vårdprogram för WAD 2000-2003

I gruppen för Adjungerad Expertis till Whiplashkommissionen 2002-2006

I gruppen av experter som råd till Socialstyrelsen om sjukskrivningsrekommendationer www.socialstyrelsen.se om försäkringsmedicinska beslutsstöd

 

Ordförande i NeuroOptimas AB medicinska råd sedan 2010

 

Vetenskapliga arbeten, rapporter

Kan efterfrågas 


Om